Rejält hugg i regnet

Dagen hade varit trög trots goda förhållanden. Åtminstone är det vad jag tyckte. Visst, det hade blivit några enstaka fiskar varav en som var riktigt fin, och jag ska inte vara mallig men lite mer aktivitet tyckte jag nog man kunde förvänta sig. Jag valde därför att byta lokal samtidigt som det började falla ner lite regndroppar. Vinden började också att mojna, något jag uppskattade då regn i kombination med en vind som blåser rakt in i ansiktet inte är särskilt uppiggande. Väl framme på den nya lokalen satt jag kvar i bilen ett tag för att vila ryggen. Det såg förbannat bra ut i vattnet från bilen men jag dröjde ändå kvar i bilen då regnet hade börjat falla rejält. Till slut fick jag ta mig i kragen och begav mig så mig ut i vattnet.

Hugget kom plötsligt och brutalt. Ja jädrans vilket kalashugg det blev på den sandeel jag satt på spöet. Fisken gick direkt amok och for iväg på en explosiv rusning som slutade med ett hopp. Det var bra storlek på fisken, något som fick direkt mina ben att förvandlas till spagetti. Fisken tog nästan längst ut i kastet och det tog ett tag innan den började följa med in till mig. Fisken hade helt klart en del muskler, något den visade gång på gång med flertalet korta rusningar och hopp. Inte minst när den kom nära mig. Jag vågade inte pressa den för hårt heller så det fick ta den tid det behövdes för att trötta ut den. Den cirklade runt mig åtminstone två gånger innan jag kunde håva den på tredje försöket. Att det regnade brydde jag mig inte ett dugg om längre. Nä, jag tänkte bara på  den blänkaren som låg i håven. En blank fisk som hade gett mig en helsikes häftig drillning. Av med hatten eller rättare sagt mössan för det. 

Potpurri av öringar

Wow, vilka dagar vi haft den senaste tiden nere på sydkusten. Det känns verkligen att våren är på intåg. Vårblommorna spirar i trädgården och fågelsången fyller luften. Det ville jag gärna fira genom att ta ledigt, både igår och idag. Ja, jag ville naturligtvis dra ut på fiskeäventyr och det började igår med en tur i Christians båt. Vädret var kanske lite väl för bra med ett i princip spegelblankt hav och ett strålande solsken. Med sådana förutsättningar visste vi att fisket skulle bli trögt. Det blev det också men efter par timmars letande med båten hittade vi till slut fisk. Inte några större mängder men det blev ändå 4-5 mindre öringar var innan vi avslutade på en lokal som skulle ge ifrån sig en bättre fisk. Yep, vid ett kast nära land och mellan två stora stenar högg det till rejält. Fisken visade direkt sin blanka skrud genom ett galant hopp. Det var en fisk av betydligt bättre kaliber än de öringar vi fångat under dagen och som sådan bjöd den på en härlig fight med flertalet rusningar under båten innan jag kunde håva den. Efter den öringen tog våra energidepåer strax därefter slut och med det även vår vistelse på kusten. 

Gårdagens blänkare på ca 65 cm

Idag var energidepåerna återigen fulladdade så det blev en tidig start på mina hemtrakter. Förhållandena var helt annorlunda jämfört med igår. Det blåste en behaglig sydvästlig vind som satte rörelse i ett vatten som hade fantastisk kulör. Det luktade öring långa vägar och jag förväntade mig hugg i princip varje kast, både i den första och den andra lokalen. Så hett kändes det. Fisken tyckte dock inte samma som jag, om det ens fanns nån fisk på plats vill säga. Jag körde vidare och träffade upp Anders som upplevt detsamma på den lokalen han varit på, dvs ingenting. Nu var vi dock på en ny plats. En plats där fisket började lika trögt som tidigare men som på befallning av högre makter helt förändrades från ena stunden till den andra. Plötsligt dök det nämligen fisk upp och det var öringar av alla de slag. Det var små blanka krabater, mindre och större besor men framför allt dök också större blanka öringar upp. Inte minst för Anders som lyckades landa en riktigt fin blänkare på 3.2 kilo (Gå gärna in på hans blogg fiskedagbog.dk). Ja, det blev till slut en riktigt trevlig tillställning. Förhoppningsvis en försmak av vad som komma skall med den annalkande våren. Härligt!

En av de större besorna från idag

En dag att minnas

Så kom dagen jag och min son Emilio länge väntat på. Det var nämligen första gången som han följde med mig på kusten för att jaga silver. Länge har han velat men jag har varit lite av en bromskloss då jag tyckt han varit för liten för att vada ut på kusten. Nu har han växt till sig och därför var det så dags att ta med honom på lite fiskafänge. Förhållandena kunde inte ha varit bättre med en behaglig vind som satte lite fart i det klara vattnet. Vi var på en av favorit lokalerna och vi var ensamma. Yep, inga andra fiskare att trängas med. Bara jag och min grabb. 

Emilio med sin allra första havsöring.

Efter lite instruktioner började vi fisket där jag brukar starta för att sedan fiska av sträckan i västlig riktning. Jag tittade på honom då och då. Han var minst sagt fokuserad och kasten satte han perfekt gång på gång. Vi hade väl fiskat av en längre sträcka då jag plötsligt i ögonvrån såg en blank öring göra ett ursinnigt hopp. Under några bråkdelar av en sekund förstod jag inte vad som hände men så titta jag på Emilio och kunde då se att han stod med böjd klinga. Det var hans öring och den var min själ inte liten. Snabbt gick jag till honom för att hjälpa till. Den fortsatte att hoppa för att sen dra ut lina. Den slog i vattnet och välte i ytan. Den var fullständigt galen och jag erkänner att jag var minst lika nervös som Emilio var. Håven hade vi glömt hemma så jag instruerade honom att backa till stranden vilket han så försiktigt gjorde. Ja jädrans vilken drillning han fick vara med om. Till slut kunde jag taila fisken och han kunde vråla ut sin glädje. Han stod länge och beundrade hans allra första havsöring. En blänkare på 2.7 kilo. På hans allra första fisketur på kusten. Helt galet. Jag kan villigt erkänna att en och annan glädjetår föll ner på min kind. Så glad var jag. Ja, vilken dag. En dag jag alltid kommer att minnas..

En blänkande dag

Frosten täckte åkermarken när jag drog ut tidigt i morse för en heldag på kusten. Den skulle dock inte bli särskilt långvarig, frosten alltså. Solen skulle nämligen bli min följeslagare under hela dagen och dess solstrålar såg verkligen till att värma upp, inte bara marken, men även vattnet och mig. När jag mätte vattentemperaturen på morgonen låg den på endast 2.5 grader men den steg under dagen till 5 grader på eftermiddagen. Det var något som jag verkligen gladde mig åt och kanske var det orsaken till att det idag hände en del under ytan. Det lossnade nämligen lite grann med avseende på fisket. 

Dagens första på ca 60 cm.

Det började någon gång vid 10 tiden med en urstark blänkare som högg på knädjupt vatten och som under inga omständigheter ville komma nära mig. Den fick dock till slut ge sig varpå den blev genast återutsatt. Jag fortsatte fisket i östlig riktning och fokuserade mestadels på att fiska av de grunda områdena. Det kändes nämligen superhett nu när solen låg och värmde upp det grunda vattnet. Mycket riktigt så verkade det dra till sig fisk för jag hade lite små kontakter och nån följare innan dagens andra fisk högg, också den en blänkare fast i lite mindre format. Det kändes som om aktiviteten skulle vara under hela dagen men dock dog det ut helt och hållet. Jag bestämde mig därför för att dra vidare till en ny lokal. Det visade sig dock vara ett felaktigt beslut då det var fullständigt stiltje och gin klart vatten på den nya lokalen. Jag passade därför på att luncha samtidigt som jag lapade så mycket sol jag kunde. 

Dagens sista blänkare på 63 cm och 2.9 kg.

Faktum är att jag blev sittande i solen ett bra tag och nästintill somnade, så underbart skönt var det. Några fiskmåsars gälla skri fick mig dock på fötter igen och jag åkte tillbaks till den plats jag startat fisket på. Där kändes det nämligen för hett för att ignoreras. Till skillnad från förra platsen så blåste det en svag sydostlig vind som fick lite rörelse i vattnet och så hade jag ju dessutom tidigare fått utdelning. Beslutet visade sig vara riktig. Inte för att det blev en huggsexa men väl för att jag först fick en mindre blank krabat och sedan en tjock 63 centimeters skapelse som verkligen gjorde dagen. Det var återigen fiskar som tog på grunt vatten och som bjöd på strålande fighter. Märkligt nog drog det in med strömmen ett oförklarligt stråk av extremt grumligt vatten och som fick mig att avsluta dagen. Vem vet, kanske hade det blivit fler fiskar, kanske inte. Hur som helst så blev det en härlig dag i solen. En riktig blänkande dag!!