Så kom dagen jag och min son Emilio länge väntat på. Det var nämligen första gången som han följde med mig på kusten för att jaga silver. Länge har han velat men jag har varit lite av en bromskloss då jag tyckt han varit för liten för att vada ut på kusten. Nu har han växt till sig och därför var det så dags att ta med honom på lite fiskafänge. Förhållandena kunde inte ha varit bättre med en behaglig vind som satte lite fart i det klara vattnet. Vi var på en av favorit lokalerna och vi var ensamma. Yep, inga andra fiskare att trängas med. Bara jag och min grabb.
 |
| Emilio med sin allra första havsöring. |
Efter lite instruktioner började vi fisket där jag brukar starta för att sedan fiska av sträckan i västlig riktning. Jag tittade på honom då och då. Han var minst sagt fokuserad och kasten satte han perfekt gång på gång. Vi hade väl fiskat av en längre sträcka då jag plötsligt i ögonvrån såg en blank öring göra ett ursinnigt hopp. Under några bråkdelar av en sekund förstod jag inte vad som hände men så titta jag på Emilio och kunde då se att han stod med böjd klinga. Det var hans öring och den var min själ inte liten. Snabbt gick jag till honom för att hjälpa till. Den fortsatte att hoppa för att sen dra ut lina. Den slog i vattnet och välte i ytan. Den var fullständigt galen och jag erkänner att jag var minst lika nervös som Emilio var. Håven hade vi glömt hemma så jag instruerade honom att backa till stranden vilket han så försiktigt gjorde. Ja jädrans vilken drillning han fick vara med om. Till slut kunde jag taila fisken och han kunde vråla ut sin glädje. Han stod länge och beundrade hans allra första havsöring. En blänkare på 2.7 kilo. På hans allra första fisketur på kusten. Helt galet. Jag kan villigt erkänna att en och annan glädjetår föll ner på min kind. Så glad var jag. Ja, vilken dag. En dag jag alltid kommer att minnas..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar