Sunday, 23 January 2022

Storbesan som var blank

Jag var på väg upp ur vattnet i det grådaskiga vädret efter en hel dag på kusten utan att varken ha känt eller sett något. Samma visa utspelade sig igår när jag var ute med Stefan, dvs en hel fiskedag utan någon som helst kontakt med fisk. Så ja, jag var på väg upp idag när Anders plötsligt ropade något om fisk i ytan. Det fick mig lite i andra tankar, i alla fall så att jag kunde glömma för stunden mina frusna tår. Jag fortsatte därför ett tag till och det är något jag inte kommer att ångra för plötsligt kände jag hur Polar Magnus flugan togs med dunder och brak. Direkt kände jag att det var en fisk av ansenlig storlek, det var bara det att den uppförde sig mer som en besa än en blank. Japp, om nu hugget var explosivt så var fighten allt annat än det. Den plaskade lite i ytan och gjorde sig bara så tung som möjligt. Det var i alla fall inte en fisk som var sugen på att varken rusa eller hoppa för den delen. Kanske var den köldstel, det var ju trots allt endast 2.5 grader i vattnet. 

Tack Anders för bilden.

Hur som helst kom jag på andra tankar när jag fick fisken intill mig och jag plötsligt såg hur tjock och blank den var. Håven åkte naturligtvis fram i all hast och redan vid första försöket lyckades jag håva en riktigt fin vinterfisk, en fisk som sedan visade sig vara 72 cm och 4.72 kilo tung och som följde med hem till röken. Vilken praktstart på året!

Fulton 1.26


Tuesday, 18 January 2022

Kallt och trögt

Solen sken över en frostslagen sydkust när jag begav mig ut. Väl ute på revet dröjde det dock inte länge förrän de svagt värmande solstrålarna försvann och en kall dimma svepte in över kustbandet. Lyckligtvis varade inte dimman särskilt länge men någon mer sol blev det dock inte. Nä, det blev en rätt så trist och gråslagen dag med endast 3 grader i vattnet. Kallt och därmed trögt med andra ord. Jag nötte dock på i princip hela dan, dock utan att varken se eller känna något. Jag var dessutom väldigt mobil i min sökning efter de blanka krabaterna. Vissa rev på sydkusten var ofiskbara förvisso efter den senaste dagen med blåst och extremt högt vatten men jag hittade dock riktigt fint vatten också, sådant vatten som borde släppt ifrån sig någon fisk. Jag provade i princip allt, även Bombarda men fisken var helt enkelt inte på plats idag.

Jag nötte som sagt på i min envishet men slutligen började ljuset att försvinna och jag var tvungen, som en slagen man, att lämna sista revet. Värmen i bilen var dock ett välkommet inslag, frusen som jag var. Ja, det är januari och det är förväntat kallt och trögt men dagarna blir åtminstone allt längre. Tack för det...

Friday, 14 January 2022

Besor i solen

Wow, vilken dag det var idag. Visst, det blåste rejält med nordvästvind men det var soligt och det var väl sisådär 7 grader i luften. Det skulle självklart fiskas även om jag visste att det skulle bli svårt att hitta fiskbart vatten efter gårdagens hårda västanvind. Vi höll oss till sydkusten (jag och Stefan) och efter en del körning var det bara att acceptera att klarare vatten var en omöjlighet. Däremot hittade vi nåt sånär fiskbart vatten, åtminstone kunde man med lite god vilja skönja fötterna i midjedjupt vatten. Bättre än så kunde vi i alla fall inte finna så vi gav oss i kast med att fiska av revet. 


Med vinden i ryggen blev kasten olympiskt långa men inte hjälpte det att finna fisken. Nä, åtminstone inte på det första revet. I det andra däremot dröjde det inte särskilt länge innan en vackert färgad besa behagade att hugga min OLR Slim i tobisfärg. Den tog i turbulensen av de brutna vågorna som jämnt och ständigt rullade in över revet. Det var onekligen hett i den turbulens som bildades för det högg igen stunden senare. Det var återigen en besa i 2 kilos klassen, en fisk som snabbt fick friheten åter. Jag var övertygad att det skulle bli fler fiskar, så hett var det. Dock blir det oftast inte som man tror, så även idag. Tiden gick och det blev allt jobbigare att parera de rullande vågorna som hittade sig ända fram till oss och när jag dessutom blev av med min OLR Slim kastade jag slutligen in handduken. Det gjorde även Stefan som bommade idag. Med blöta och frusna händer satte jag mig i bilen, tittade på den fallande solen en sista gång och körde så hem..



Sunday, 2 January 2022

Fisk i dimman

Om lusten var på topp igår så var den betydligt mer beskedlig idag. Inte för att jag inte ville fiska, tvärtom, men det var den tjocka dimman som rejält dämpade ivern av att åka ut. Jag har aldrig varit särskilt lyckosam i dimmiga förhållanden, jag kan helt enkelt inte minnas när jag fick fisk senast helt enkelt. Det dröjde därför länge innan jag fick tummen ur och begav mig ut. Det duggade lite regn när jag tog de första stegen ut i vattnet, något som inte direkt höjde humöret.  Allt var dock inte pest. Nä då, det var hela 7 grader i luft och vatten så åtminstone behövde jag inte stå och huttra. Efter några kast ringde Anders som i den tjocka dimman inte kunnat hitta mig. Jag tittade mig runt omkring bara för att inse att det var lönlöst att försöka finna varandra, jag kunde inte ens se land. Det kändes lite grann att kasta i blindo men jag visste vart jag stod och därför vart jag skulle kasta. Jag var inte ensam därute i alla fall. Nä, förutom Anders som var där någonstans, kunde man höra mängder med gäss. 

Så plötsligt och helt oväntat högg det till rejält varpå det strax därefter uppenbara sig en öring på dryga 2 kilo, en fisk som fick friheten åter. Nollan var därmed spräckt för i år och inte nog med det - det var i för mig absolut sämsta förhållanden. Jag fortsatte mitt fiskande med ett leende på läpparna, inte minst för att dimman började lätta och jag kunde se Anders närma sig. Vi snackades vid och fortsatte därefter vår jakt efter de blanka krabaterna. Det blev förvisso inga fler fiskar för mig, hur det gick för Anders vet jag inte i skrivande stund. Jag lämnade nämligen honom i regnet då ryggsmärtorna än en gång gjort sig gällande. Väl i bilen lovade jag mig själv att komma igång med träningen, kanske är det det som krävs för att komma i bukt med ryggsmärtorna.. Vi får se..

Saturday, 1 January 2022

Tom premiär

Så gick stapeln av för årets havsöringssäsong. Lusten, efter 3.5 månaders fredning, var på topp och efter att ha lagt mig strax efter fyrverkeriet var jag så uppe vid 08 tiden. Det kittlade verkligen i fingrarna när jag sörplade i mig morgonkaffet så jag skyndade mig allt jag kunde. Familjen låg fortfarande och sov när jag begav mig ut till bilen för vidare avfärd till första revet.


Ahh, vad det kändes skönt när jag tog de första stegen i plurret dock för att strax därefter upptäcka att mycket fiske i det revet inte skulle bli av. Nä, det var allt för grumsigt i vattnet så aningen förarglig gick jag upp igen efter några kast. Stefan hade också dykt upp så vi bestämde oss för ett nytt rev som inte heller den blev grundlig avfiskad då en ung och väldigt nyfiken säl visade sin närvaro. Vi drog därför vidare till ett tredje rev som uppvisade klart godkända förhållanden. Vi fiskade av det revet och intilliggande rev minst sagt grundligt men, förutom 2 följare, var det minst sagt tomt. Kanske skulle vi ha dragit vidare, det är alltid lätt att vara efterklok, men vi stannade kvar i nån timme till innan en försmädlig ryggsmärta började göra sig gällande. Yep, premiären var för min del till ända . En tom premiär vad fisk beträffar men det blir förhoppningsvis ändring på det imorgon då det självfallet är inplanerat en ny tur på kusten. Come on, fiskesäsongen 2022!!

Wednesday, 15 September 2021

Hoppande säsongsavslutning!

Så kom säsongens sista fiskedag efter havsöring. Jo då, jag har varit ute ett par gånger nu på sistone och fått några ströfiskar, senast i söndags med Henrik på Österlenkusten. Fisket har med andra ord inte varit helt lysande när man började närma sig mållinjen så förväntningarna var inte skyhöga inför den avslutande dagen. Jag hade självfallet tagit ledigt för att ägna hela dagen åt min favoritsyssla. Förutsättningarna var lite blandade med perfekt färg på vattnet men dock i princip stiltje under hela dagen. Redan vid 08 tiden stod jag utvadad på en av mina favoritrev. Lugnet i den rådande stiltjen var påtaglig, åtminstone under de första kasten för sen blev det lite liv i luckan då ett par firrar kring måttet samt nån liten rackare behagade att hugga på min OLR Tobis. Det var inte bara fiskar som högg för på som i ett kommando började även fiskar att hoppa till höger och vänster, vissa av dem av ansenlig storlek. Skådespelet varade i någon timme och tydligen inte bara på revet jag stod. Stefan, som stod utvadad på ett rev några kilometer österut, ringde och berättade om samma fenomen. Det var tydligen gott om hoppande fisk på hans rev också, dock var de fullständigt ointresserade av att hugga. Han bestämde sig för att göra mig sällskap och dök därför upp strax därefter. 

Jo då, fisken fortsatte att hoppa även efter att han anlänt men dock blev de plötsligt lika ointresserade av att hugga som på det revet han kom ifrån. Vi bestämde därför att låta vattnet "vila" en stund och gick upp för lite lunch. När vi återigen gick ut på revet hade lugnet lagt sig över vattnet. Inga hoppande fiskar sågs längre så vi bestämde oss för platsbyte. Stiltjen var dock ännu mer påtaglig där vi hamnade, förutom då för den bamseöring som hoppade bara 10 meter ifrån mig och som jag uppskattade till 4-5 kilo. Den fisken gjorde naturligtvis att vi stannade kvar långt längre än vi kanske borde men till slut gav vi så upp det revet. 

Lite frustrerad över att ha sett den stora fisken hoppa intill mig men inte fått den till att hugga återvände jag till den första fiskeplatsen medan Stefan valde att dra vidare. Nu fick jag bevittna återigen en hoppkavalkad utan dess like. Hoppande fisk i alla storlekar behagade att göra denna säsongsavslutning till en fröjd om än en aning frustrerande. Japp, för visst högg några öringar till men det var fiskar som var långt mindre än några av de fiskar jag såg hoppa. Med lite ryggsmärtor efter en hel dags fiskande kunde jag summera det till 8 öringar varav 3 på måttet. Nu väntar en lång väntan innan det är dags igen. Kanske blir det en annan typ av fiske, kanske inte. Vi får se..

Wednesday, 25 August 2021

Fiske eller gräsklippning

Tanken var inte att åka ut och fiska igår. Nä, jag hade förvisso en ledig dag men det fanns en hel del att göra i trädgården. Japp, det var trädgårdsarbete som jag under lång tid förskjutit mest för att det är något jag avskyr så när det ges tillfälle att göra annat, som t.ex att fiska, så gör jag det. Så, jag hade bestämt mig att ta tag i det och klippa bl.a gräset men så hörde Stefan av sig och så var saken biff. Tankarna om stora, feta sommaröringar lockade än en gång mer än gräsklipparen så jag drog ut tidigt på morgonen dock med en egen liten kompromiss - att jag bara skulle fiska på morgonen och sen någon gång efter lunch klippa gräset.

Så där stod jag någonstans på sydkusten och hade riktigt bra fiske, åtminstone tills Stefan dök upp någon gång vid 10 tiden för då av någon anledning dog det ut. Vi fortsatte dock att ge järnet, jag hade ju fått 5 stycken samt haft flera följare, men det ville sig inte mer. Så till slut var jag så tvungen att följa min egenhändigt bestämda kompromiss om att klippa gräset efter lunch, dock med beslutet att återvända för ett kvällspass. Så, belåten efter att äntligen ha klippt gräset begav jag mig ut vid 18 tiden. Vi bestämde oss såklart för samma rev där jag under morgonen hade haft bra fiske och visst var där fisk igen. Dock var det fisk som av någon anledning inte ville fastna på min krok. Jag hade en massa småhugg, ett flertal följare samt såg fisk hoppa. För Stefans krok däremot gick det bättre då han lyckades landa 3 småttingar. 

Till helgen ser det ut att bli fiske igen även om det finns annat jag borde göra i trädgården men jag kan ju alltid kompromissa...