Tillbaks efter semestern

Så är man tillbaka efter några veckors semester i södra Spanien. Det har varit riktigt skönt men varmt, rejält varmt så det är minst sagt svalkande att vara tillbaka på svenska breddgrader. Fisket har jag dock saknat medan jag varit borta, inte minst då man fått rapporter om fortsatt bra fiske på Skånekusten. Så igår, efter att ha sett prognosen för vattentemperaturen, drog jag ut. Inte för att bada men för att fiska, så klart. Vattentemperaturen uppmätte jag till endast 12 grader vilket var långt ifrån de temperaturer jag vant mig vid i Spanien. Rejält svalkande även om jag var iklädd långkalsonger och vadare. 

Fisket började under en rätt så grådaskig himmel men det sprack upp så smått under kvällen. Det var för övrigt lugnt, lite väl lugnt enligt mitt tycke. Det fanns dock fisk som ville hugga, både på mitt och Hashims drag. Det var små rackare förvisso, men fisk i alla fall. Det var inte förrän på sluttampen av kvällen som jag lyckades få lite större fisk med en blänkare på cirka 2.5 kilo som allra sista fisk. Ja, det blev till en härlig eftermiddag och kväll på skånska kusten efter en tids vistelse i moderlandet. Så kanske drar jag ut igen ikväll, vi får se..

Sökandet efter de stora fiskarna, del 2

Än en gång var jag uppe med tuppen. Ok, jag sov inte i bilen den här gången men jag satte väckarklockan okristligt tidigt. Japp, jag var nämligen enormt sugen på att dra ett morgonpass, speciellt efter Hashims fantastiska fisk igår kväll. En fisk som utmärkte sig framför allt på konditionen den uppvisade med ett Fulton värde på hela 1.5 (3.4 kg och 61 cm). Ja, det är galet så mycket fisk som tagits under den senaste veckan på sydkusten - stor fisk dessutom. Ja, stor fisk är väl något som saknats mig trots många tappra försök denna veckan så jag gav mig fan på att dra ut igen även om det innebar att gå upp klockan 04:00. 

Så jag stod utvadad längst ut på spetsen av revet strax innan klockan slagit fem. Vinden var inte riktigt nordvästlig så det gick en del vågor som bröt in över revet. Det såg riktigt hett ut och det blev det också då en fisk tog min OLR Tobis på femte kastet. Jag kände genast att det inte var en sådan fisk jag fått många av den senaste veckan. Nä, det var en fisk av den kalibern jag sökt och längtat efter. Det blev dessutom bekräftat ganska omgående då den fick för sig att visa sina luftakrobatiska talanger. Den for iväg som ett ursinnigt ånglok några gånger innan jag kunde börja ta in lite lina. Mina ben darrade, det gör dem alltid när en stor fisk hugger och jag hoppades innerligt att kroken satt ordentligt. Det gjorde den lyckligtvis för även om fisken var så stark som en sommaröring skall vara så satt kroken perfekt fast i mungipan hela vägen in i håven. Fisken vägde 4.64 kg och var 70 cm lång vilket ger ett respektabelt Fultonvärde på 1.35. Sökandet efter stor fisk var över. Nu hade jag fått det jag varit ute efter. Visst, jag fortsatte att fiska ett tag till men jag var så pass nöjd att jag tackade för mig tidigare än väntat. Åhh, vad härligt!!

Sökandet efter de stora fiskarna, del 1

Man är nog lite galen när man är en havsöringsfiskare, åtminstone är det nog vad min fru tycker om mig. Jag menar, hur många åker ut en kväll för att fiska och sedan sover i bilen för att också ta det tidiga morgonfisket? Ja, jag får ansluta mig till den skaran galna människor för det var det jag gjorde igår kväll. Sedan jag var och fiskade med Hashim har jag varit ute varje kväll och haft riktigt bra fiske, med en hel del landade öringar. Dock har det varit fisk som legat kring 40 centimeter, så inga stora fiskar att tala om. Jag ville gärna ändra på det och lägga ner ännu mer tid på att försöka hitta de lite större fiskarna, speciellt när vattentemperaturen fortfarande är lågt för årstiden (tacka nordvästvinden för det). 

Jag bestämde mig därför att köra både en kvällspass och sedan ett tidigt morgonpass. Kvällspasset gjordes tillsammans med Stefan och resulterade i, min vana trogen, några småttingar till. Jag hoppades därför, när jag gick och la mig i bilen, att det tidiga morgonfisket skulle lossna vad avser större fisk. Redan vid 04 tiden och med det första dunkla ljuset stod jag på det första revet. Återigen var det fisk på plats i det 11 gradiga vattnet, men naturligtvis var det bara små krabater som ville leka. Ja jag vet, man skall inte klaga när fisk hugger men jag var ju ute efter större fisk. Därför tröttnade jag efter att ha fått 5 småttingar och bestämde mig för att söka vidare i annat vatten. 

Ute i det tidiga morgonljuset

På det nya revet var det inte särskilt mycket aktivitet även om jag kom en liten bit på vägen i mitt sökande efter större fisk. Jag fick nämligen en öring som åtminstone låg på måttet men mer än så kom jag inte på det revet. Jag rullade därför vidare och provade ett rev jag inte varit på länge. Även här låg vattentemperaturen på fantastiska 11 grader. Jag trodde verkligen på det och jag gav det väl 1.5 timme till. Det resulterade förvisso i 2 blanka riddare men de var långt ifrån vad jag hoppades efter. Nä, trött och sliten efter nästan en sömnlös natt i bilen tyckte jag det var dags att runda av. Det är verkligen skönt att fiska tidigt på morgonen, inte minst för att man är helt ensam på kusten men natten var hård så det lär nog dröja innan jag gör samma sak om igen. 

Sommarfisket är igång, åtminstone för Hashim

Vetefälten böljade fram och tillbaka i den friska vinden när jag körde längs kustvägen. Ja, det blåste friskt och det var inte vilken vind som helst. Nä, det blåste nämligen nordväst och det, tillsammans med att semestern har startat, skulle firas med en tur på kusten. Väl framme i vattnet kunde jag konstatera att nordvästan gjort sitt jobb då jag uppmätte vattentemperaturen till 13 grader. Nu återstod det att se om öringen också firade den lägre temperaturen med att både finnas på plats och vara på hugget. 

Hashim med sin första fisk

Med vinden i ryggen blev kasten olympiskt långa men fisken verkade inte vara på plats, åtminstone inte på det revet jag stod på. Efter en halvtimme mötte Hashim upp och vi gav revet intill en rejäl genomgång, något som resulterade i endast en liten blänkare för min del. Vi bestämde oss därför för att byta plats och det är väl något som åtminstone Hashim inte skulle ångra. Nä, han var verkligen på hugget och hittade verkligen dagens melodi vad avser att kroka fina fiskar. Han fick nämligen inom loppet av några kast 2 riktigt fina sommaröringar på dryga 3 kilo.

Hashim med sin andra fisk

Japp, han hittade verkligen dagens melodi då han även fick några mindre krabater. Jag däremot kämpade febrilt med att finna den rätta melodin, dock förgäves. När solen väl försvann och mörkret började lägga sig över vattnet kunde jag bara konstatera att jag fått storstryk av den gode Hashim. Nordvästvinden kommer dock att hålla i sig ett tag till så nog kommer jag att dra ut snart igen och då förhoppningsvis så ler lyckan mot mig..

En knippe öringar i ett inferno av horngäddor

Fiskedagen började precis som man vill att en fiskedag skall börja och det är med ett gediget välkomnade av ett fantastiskt fågelliv i vattnet med gravänder, ejdrar och gräsänder i massor. Jag stod länge och iakttog skådespelet innan jag tog de första stegen ut till revet. De flesta fåglarna lyfte och flög vidare medan några få knölsvanar stannade kvar. Jag ställde mig där jag stått många gånger förr och undrade hur mycket näbbgäddan skulle spoliera fisket. Redan vid de första kasten kände jag deras närvaro men det var faktiskt en öring som högg först. En besa förvisso men en öring dock. Därefter var det näbbgäddor för hela slanten på det revet så jag körde vidare till ett annat rev i hopp att finna fler öringar och mindre näbbgäddor. Lyckligtvis fann jag fler blanka krabater av den önskade typen men dock kom jag inte ifrån de långsmala kanylerna. Det fanns öring dock och dessutom verkade de vara på hugget, till skillnad från de senaste fisketurerna. Jo då, inte nog med att jag lyckades landa 7 stycken öringar. Den ena var dessutom en fin blänkare på cirka 3 kilo och som gav mig en rejäl fight. Öringarna högg med jämna mellanrum så att man stod ut med den plågan som näbbgäddorna ställde till med. Dock gick det kring lunchtid allt längre mellan öringhuggen och vid 13 tiden stod jag inte ut längre. Då hade jag horngädda på nästan varje kast och det var mer än vad jag klarade av. Så jag drog hem med vetskapen om att det nu kommer att dröja ett tag innan jag står utvadad igen, eller? Nja, kanske drar jag ut en tidig morgon eller sen kväll då de långsmala kanylerna är mindre aktiva. Vi får se..

Gåtan öringen

Det har varit trögt på sistone av nån oförklarlig anledning. Japp, jag har varit ute ett antal gånger men fisket har varit allt annat än givande. Jag har fått enstaka småttingar förvisso men det i det stora hela har fisket inte alls motsvarat förväntningarna under den sista en och en halv veckan. Har det varit den ihärdiga östliga vinden eller har det varit för många soliga dagar eller en kombination av de båda? Behövs det en väderförändring? Eller beror det på andra faktorer? Ja, jag vet inte.  Jag har i alla inte lyckats finna fisken eller åtminstone huggvillig fisk. Den här veckan har dessutom vinden vänt till att blåsa från västliga riktningar men inte har fisken visat prov på bättre huggvilja. Nä, man kommer aldrig att lösa den gåtan men en sak är säker - att sitta hemma är inget alternativt. Det ska fiskas och det blev det gjort även idag, en heldag dessutom. Lossnade det idag då? Nä, det tycker jag inte. Förvisso landade jag 3 stycken små krabater men när det blåser 4 m/s från sydväst och det är 11 grader i vattnet så förväntar man sig en explosion av huggvillig fisk. Positivt dock är att näbbgäddan än inte har anlänt i stora mängder. Fick förvisso en näbbgädda men annars lyste den med sin frånvaro. Skönt!

I 

När tiden stod still

Någon gång kring 13.30 tiden stod tiden still. Det var då ungefär som jag vaknade till liv av värsta revolverskott till hugg. Det var inte så att jag stod och slumrade till för fisket hade fram tills dess varit alldeles förträffligt med cirka 10 landade öringar varav en blänkare på dryga 3 kilo. Men det här hugget och det efterföljande gunget fick mig nästan att skita på mig. Jag visste genast att jag hade att göra med en fisk av rejäl kaliber, inte minst då den drog iväg på en ursinnig lång första rusning som avslutades med ett hopp. Jag såg självfallet då att fisken var både stor och blank vilket fick mig att tjuta av glädje. Jag ropade på Hashim som befann sig en bit västerut men han hörde mig inte. Fisken, som hade tagit längst ut i kastet, gav inte vika en meter. Nä, istället fortsatte den att dra ut lina i all oändlighet. Det var helt galet och fullständigt magiskt. Just det som gör att man är alldeles förälskad i detta fiske. Nåväl, efter en oändligt lång stund kunde jag slutligen börja ta in lina även om den gjorde några rusningar till. Jag gick dock till slut vinnandes ur en av de vildaste fighterna jag upplevt. Fisken, som jag tailade då håven glömts hemma, var strålande blank och vägde 4.8 kilo. En drömfisk, helt enkelt.

Fisken tog en OLR Tobis

Ja, vilken dag!! En sådan dag som man alltid kommer att minnas. Nu gör det nästan ingenting att horngäddan strax anländer till våra kuster, eller? Nä förresten, dem får gärna dröja ett tag till för efter en sådan fisk vill man ju uppleva samma igen. Man får liksom blodad tand, inte sant? Imorgon är en ny dag till att börja med och gissa vem som kommer att stå utvadad på kusten igen..