Sunday, 1 September 2024

En stor och vacker madam

Solen hade precis stigit upp ur horisonten när jag körde iväg för att träffa Christian för en heldag på kusten. Väl framme hos honom drog vi snabbt iväg med båten varpå det inte dröjde många minuter förrän vi var framme vid första revet. Det dröjde inte heller många kast förrän jag hade kontakt med fisk och strax därefter ännu en gång. Det verkade lovande men dock gick det en halv timme utan att något mer hände. Vi drog därför vidare och hann fiska av ett par rev till innan vi slutligen fann vad vi sökte. Japp, i den rådande stiltjen såg vi plötsligt aktiv fisk uppe vid ytan. Jag kastade förbi fisken, drog några vevtag och minsann så högg den. Fisken tog direkt en rusning mot mig vilket fick mig att tro att jag tappat den. Det hade jag inte, lyckligtvis. Det visade sig nämligen att det inte var vilken öring som helst. Nä, det var en rejäl pjäs som kämpade febrilt och som länge vägrade att komma in till båten. Slutligen gav den sig dock och vi kunde håva en vacker madam på 5.3 kilo som efter några snabba foton släpptes tillbaka till sitt rätta element. 


Det dröjde ett tag innan jag återigen kunde fokusera på fisket och även på vad Christian sa till mig. Jag kunde nämligen inte på ett tag sluta tänka på den damen, det är den effekten en rejäl öring har på en. Dagen gick dock vidare med flertalet besökta rev och fångade öringar, tappade öringar och inte minst följare. Ja, ju längre dagen gick desto svårare blev det att lura dem till hugg. Retfulla öringar som följde draget nästan in till båten men som vägrade hugga. Någon gång under sena eftermiddagen kände vi oss mer än nöjda och blåste därför till reträtt, trots närvaron av fisk. En fantastisk dag längs den skånska kusten var över. Väl hemma dröjde det inte länge förrän jag gick till sängs. Trött och sliten men väldigt belåten.

Wednesday, 14 August 2024

Sommaröringar i aftonens solsken

För nån vecka sen var jag på väg ut till mina sedvanliga kustplatser när telefonen plötsligt ringde. Det var Christian som var ute med sin båt och berättade att han hittat massvis med fisk. Han hade på kort tid krokat några stycken finingar samt även sett riktigt stor fisk hoppa. Han undrade om jag var sugen att hänga på och med tanke på det han så entusiastisk berättade var jag inte särskilt svår övertalad. Jag vände snabbt hemåt för att klä om och samtidigt få i mig en tablett mot sjösjuka. Ja, jag är förbannat känslig för den åkomman och det sista jag ville var att må illa om det nu skulle drillas fisk. 

Det dröjde inte länge förrän jag var på plats, upphämtad och på väg i dunderfart till revet. Ja, jädrans vad det gick undan i hans värsting till fiskebåt. På nolltid stod vi nämligen på var sin sida av båten och kastade ut över stenrevet. Jag var onekligen fylld av förväntan och trodde på krokad fisk vid varje kast. Dock gick tiden och ingenting hände. Hade fisken flyttat på sig medan han hämtade mig? Vi angrepp revet från olika håll men inte hjälpte det. Vi bestämde oss därför för att låta revet vila och drog iväg för att testa några andra platser. Nä, det var inte mycket aktivitet på de andra lokalerna heller så medan aftonen gjorde sitt intåg åkte vi tillbaka till där vi hade börjat. 

Jag har ingen aning vad som hände tidigare på revet för det var en helt annat aktivitet när vi kom fram dit för andra gången. Det dröjde nämligen bara nåt kast innan jag fick värsta hugg längst ut i kastet. Tyngden på rusningen efter hugget fick oss att tro att det kunde röra sig om en fem kilos fisk. Så galet mycket krut hade fisken i sig. Dock såg vi vid första hoppet att fisken inte var fullt så stor men väl kring de fyra kilona. Mycket riktigt kunde vi efter en galant drillning väga den vackert färgade öringen till prick 4 kilo innan den fick friheten åter. 

Jag hade mycket väl kunnat sluta fiska efter den drillningen, så nöjd var jag och så sa jag till Christian. Dock var den aktivitet fisken uppvisade nu på revet så oemotståndlig att jag naturligtvis började kasta igen. Ja jädrans så kul vi hade samtidigt som solen började falla mot horisonten. Det var fisk som hoppa, fisk som följde efter draget och inte minst fisk som högg. Det var sommarfiske när det är som bäst. Dock har allt ett slut och så även den aftonen. En afton jag sent ska glömma..

Saturday, 3 August 2024

Från Norrland till sydkusten

Någonstans bland kustbandets många lövträd befinner sig göken och välkomnar mig åter till kusten. Dess omisskännliga läte blandar sig med det ständiga fågelkvittret samt måsarnas gälla skri. För bara några dagar sen var det storlommen och tranorna jag hörde uppe i sommarstugan i Norrland. Det var härliga dagar med sonen som gick naturligtvis i fiskets tecken. Gäddfiske i vassruggar alternerades med stilla mete efter abborre eller öringsfiske i bäckarna. Nu är jag tillbaka på sydkusten och känner den otvetydiga doften av havet. Den väcker minnen av otaliga fighter med havsöringen och naturligtvis hoppas jag på nya fighter att lagra i minnesbanken. Det är varmt i luften men det blåser en nordvästlig vind som gör att vattentemperaturen inte är mer än 14 grader. Härligt är tanken, inte minst för havsöringsfisket under sommarmånaderna.

Det dröjer inte många kast förrän det suger till i linan. Den efterföljande rusningen är fullständig ursinnig och får mig att tjuta av lycka. Fisken gör några hopp vilket avslöjar att det rör sig om en regnbåge, förmodligen en av de otaliga regnbågar som rymt från danska odlingar. Man kan tycka mycket om dessa rymlingar och fiskeodlingens vara eller icke vara men dem bjuder åtminstone på ursinniga fighter vilket denna fisk också gjorde. Naturligtvis förpassades den till den andra sidan och den kommer säkert att göra sig väl till rökning. 

Jag fortsätter fiska av revet som visar sig innehålla en hel del öring, dock av den mindre varianten. Efter ett tag får jag sällskap av en rätt så närgången herre vilket får mig att byta plats. Det gör inget för det tar inte mer än två kast förrän det hugger rejält i spinnstoppet. Det plaskar rejält och jag förstår direkt att det är en större öring. Den kämpar febrilt, precis så som en sommaröring skall göra. Dock är det jag som går vinnandes ur striden och kan därför håva en öring en bit över de 3 kilon. Efter den fisken känner jag mig nöjd. Jag sätter mig på en sten vid vattenbrynet och blickar ut över Östersjön. Solen är på väg ner och efter en stund börjar horisonten färgas i varma toner. Vinden har lagt sig och det är rofyllt. Sommartid är en härlig tid..

Saturday, 27 April 2024

En underbar dag i solen

Dimman låg tätt över Söderslätt när jag lämnade hemmet tidigt i morse. Det var dessutom knappa 3 grader i luften trots att vi snart befinner oss i maj. Fåglarna verkade dock inte bry sig om varken dimman eller den kylslagna morgonen för jag välkomnades ändå av idel fågelsång, både när jag lämnade hemmet och när jag kom fram till fiskeplatsen. Det rådde i princip stiltje när jag tog de första stegen ut i vattnet och började kasta ut över revet. Förhållandena var väl inte direkt optimala med den stillheten som rådde men vattnet var åtminstone hyfsat klart, inte minst en bit längre ut. 

Jag hade inte tagit många kast förrän den första av flera följare gav sig till känna. Jo då, det fanns en hel del fisk på plats men dem verkade mest vara nyfikna vilket var aningen frustrerande. Efter 6-7 följare hade jag fått nog och bytte därför till en annan genomlöpare i kopparfärg. Nu vet jag inte om det var bytet av genomlöparen, färgen på den eller att solen plötsligen bröt fram som gjorde det men redan på andra kastet efter bytet så högg en rejäl blankbesa. Ja, nåt var det i alla fall för efter den blankbesan så landade jag ytterligare 4 öringar och tappade en. Ibland är det rejält märkligt och märkligt var också att fisken, som på befallning, plötsligt försvann. Inga hugg, pet eller följare. Dem var helt enkelt borta så efter ett tag drog jag vidare.

Att jag drog vidare hade dock ingen betydelse för resten av dagen kan sammanfattas som dött vad avser fisket. Dött trots att vinden tog i och det blev bra rörelse i vattnet. Jo visst, det var ostanvind förvisso men man tycker att nån öring borde ha gett sig till känna. Speciellt när jag dessutom såg årets första stim av tobis stryka förbi vid ett av reven. Nä, det var inte tillstymmelse till öringar i vattnet och då besöktes ändå ett flertal lokaler. Det blev därför istället en hel del snack med både Anders och Urban. Det var ju, trots det tröga eftermiddagsfisket, en alldeles underbar dag i solen och kanske bäst av allt - fortfarande inga näbbisar på sydkusten.



Friday, 19 April 2024

Ett krutpaket innan näbbgäddan gör entré

Idag hände det jag väntat på hela denna säsong, nämligen att ett större krutpaket hade behaget att hugga och bli hängandes i kroken hela vägen in i mål. Dagen började dock med ett tidigt tandläkarbesök som slutade med att jag blev några tusen kronor fattigare. Surt och buttert var det men så är inte en rotfyllning någon billig historia. För att råda bot på butterheten drog jag därför ut till kusten. Vinden skulle under dagen öka rejält men jag hade några timmar till godo innan det skulle ske. 

4.39 kg och 72 cm 

Väl framme vid vattnet såg det riktigt hett ut och hett blev det också ganska så omgående då jag, på kort tid, lyckades landa några mindre blänkare. Det hände inte mycket mer den efterföljande timmen så jag drog vidare till nya vatten och den flytten skulle jag inte få ångra. Det började dock med att jag tappade en större fisk, något som grämde mig under en kortare stund. Japp, snabbt blev jag nämligen varse om att det fanns en del fisk i anslutning till revet och det var dessutom inte några småttingar. Jag fick tätt efter varandra två fiskar strax över måttet men det var hugget strax därefter som snabbt fick mig att glömma den tappade fisken. Yep, det sa plötsligt tvärstopp varpå det var stilla i någon sekund innan helvetet bröt loss. Öringen for nämligen iväg i värsta expressfart och jag förstod med detsamma att jag hade att göra med en större fisk än den jag tappat. Ja, det var verkligen ett raseriutbrott utan dess like. Den hoppade, slog vilt i ytan och drog lina samtidigt som mina ben förvandlades till spagetti. Jag har ingen aning hur lång tid drillningen tog men det kändes som en evighet innan den till slut gav upp och jag kunde, efter flertalet försök, håva den. När jag väl såg fisken i håven försvann all butterhet efter rotfyllningen. Japp, nu kan till och med näbbgäddan göra entré. Eller? Njaa, hur som helst så drog jag hem efter den fisken. Jag var liksom mer än nöjd. Vad annars..

Monday, 8 April 2024

Våren är kommen..

Jo då, våren är nu kommen eller vad sägs om temperaturer på 12-13 grader i luften?. Det märks inte minst i trädgården där gräsmattan börjat växa till sig på höjden och häckens knoppar börjat ge ifrån sig de första ljusgröna små löven. Härligt är det men samtidigt lite stressande för är det något jag avskyr så är det trädgårdsarbete och jag vet att förr eller senare måste lövräfsan, gräsklipparen och häcksaxen fram. Tills dess dock lockar kusten betydligt mer än att stå och kratta förra höstens fallna löv. Dessutom är horngäddan snart här så det gäller att passa på och dra ut på havsöringsäventyr så fort tillfälle ges. Det gjorde jag så idag eftermiddag även om jag var osäker på om jag skulle finna fiskbart vatten efter senaste tidens blåsande. 

Det gjorde jag, fann fiskbart vatten vill säga. Det var dessutom 9 grader i vattnet så nog trodde jag på att jag skulle finna fisken. Det dröjde inte mer än några kast förrän jag hade en följare vilket medförde att förväntningarna steg. Dock gick tiden och när Anders dök upp efter en timmes fiskande så hade jag fortfarande inte haft ett känn. Vi ville dock ge det mer tid då denna lokal genom åren varit oerhörd givande. I år har det av någon anledning inte varit särskilt produktiv vad avser fisk, tyvärr även idag trots en rejäl genomkörare. Kanske har det att göra med höstens stora storm som rejält ändrat bottenförhållandena, kanske inte. Kanske beror det på något annat. Jag vet inte men det känns som att platsen inte längre är vad det varit. Hoppas jag har fel. Blev det någon fisk idag då? Jo då, men dock på en annan plats och i sista timmen. Det blev nämligen till slut ett par mindre blänkare i samband med att solen gick ner. Vackra var dem dessutom i de varma aftons färgerna. Våren är som sagt kommen och jag ser fram emot fler vackra havsöringar i den tilltagande värmen och i skymningsljuset. Bara inte vindarna saboterar det. Jag håller tummarna..

Sunday, 31 March 2024

Jakten på påsköringen III - Mission completed

Än en gång drog jag tidigt ut på kusten och än en gång möttes man av ett gråmulet väder. Vinden hade mojnat rejält jämfört med igår och dessutom bytt riktning till nord/nordväst. Det var med andra ord stilla i vattnet, lite väl stilla i mitt tycke men jag hoppades ändå på att jag skulle finna de blanka krabaterna. Igår blev det ju bom för min del så naturligtvis hoppades jag på revansch, inte minst fanns det ju en önskan om en stadig blänkare att med hem till påskmiddagen. Det hade jag lovat frugan och det var ett löfte jag ville hålla så klart. Jag hade klart för mig vart jag skulle och det var samma plats som igår för även om jag bommade så hade fisken funnits där då Johan lyckats landa en handfull öringar.


Till min förvåning var jag alldeles ensam på den kuststräcka jag befann mig på så med glada steg gick jag in i plurret. Jag började fiska av sträckan i västlig riktning och hade, precis som igår, några små kontakter i början men ingen regelrätt hugg. Jag fortsatte dock i min envishet att skicka iväg genomlöparen i det stilla havet. Efter någon timme och när jag väl började närma mig samma område där Johan landat sina öringar högg första fisken. Det var inte någon större öring men det höjde genast hoppet om att fler fiskar skulle finnas på plats. Jag blev därför stående på samma plats, något som visade sig vara rätt beslut. Jag landade nämligen ett par små blänkare till innan den fisk jag hoppats på slutligen högg. Det var långt ifrån en bjässe men jag kände genast att det var en fisk som kunde följa med hem, något som blev bekräftat när den bestämde sig för att visa sina luftakrobatiska talanger. Jo då, fisken var blank och vägde väl omkring 2.5 kilo så efter att ha håvat den gick jag så upp. Den efterlängtade påsköringen var landad och därmed var påskmiddagen räddad så jag åkte hem. Visst, jag hade kunnat fiska nån timme till men jag var nöjd. Alldeles utomordentligt nöjd..