Tillbaks på klinten

Efter ett långt uppehåll står jag högt upp på klinten. I öst syns Falsterbonäsets svaga konturer i horisonten, till syd kan man skönja kalkstensklipporna på Mön. Jag är med andra ord tillbaka på Stevns, tillsammans med vikingen Erik. Solen lyser över oss, över kusten och därmed över det leopardmönstrade havsbotten. Det ser särdeles inbjudande ut där vi står och betraktar över detta havsöringseldorado. Det blåser dock nordväst - en vindriktning som tyvärr kan föra med sig mängder med ålgräs och därmed spoliera fisket.

Vi visste detta men tar ändå en chans. Från höjden ser det fiskbart ut men väl nere i vattnet kan vi konstatera det vi fruktat för - ålgräs. Inte i stora mängder men ändå så pass mycket att det saboterar fisket. In i bilen igen och snart står vi i den sydliga delen av Stevns. Kalkstensklipporna är lika imponerande, havsbottnet likaså. Vi kommer undan gisslet med ålgräs men det är lite väl stilla i vattnet för att det skall kännas optimalt. Vi låter oss dock inte bli molokna över detta.

Nä, det var ett tag sen vi var ute så efter en kort stund står vi hängivna och kastar ut våra drag. Än mer entusiastiska blir vi när en fisk hugger efter bara några kast. Det rycker rejält i spötoppen på typisk "mindre havsöringsmaner", och mycket riktigt kan jag efter en kort fight avkroka en liten blank krabat. Erik tappar strax därefter en mindre fisk. Fiskeivern stiger efter en sådan start men klingar av allt efterhand som tiden går och ingenting händer. Pauserna blir allt längre. Fiskeivern övergår till mental sanering. I den värmande solen smakar en bit pumpapaj alldeles förträffligt. Vi snackar, vi "hygger". En kopp té medan en flock tranor flyger förbi - eftersläntrare som är på väg söderut. Vi njuter av stunden. Vi tar vara på dagen..Vi tar vara på livet..härligt..