Efter en tids blåsande är vindarna äntligen av den behagliga karaktären och jag tar chansen att försöka hitta fiskbara rev. Det gör jag. Jag lämnar bilen och börjar gå längs med kustlinjen. Det doftar hav. En kombination av sälta och tång som väcker lusten. Lusten att gå ut och ställa mig ute på revet där vågorna bryter med kraft. Gammal sjö rullar nämligen in över sydkusten. Det brukar ibland ge fantastiskt fiske, ibland inte. Det är tunga vågor som rullar in. Vågor som ibland slår en nästintill omkull. Man parerar, hoppar med vågen eller vänder sidan till men ibland slår vågskvalpet in i ansiktet. Det är oundvikligt. Kalla havsvattendroppar som rinner ner för kinderna och näsan. Smaken av hav som täcker läpparna. Finns det något bättre sätt att starta dagen på? Knappast. Jag fantiserar om stora blanka sillätare medan vågorna utan pardon slår in i mig. Vem vet, den kanske hugger idag. Allt förblir dock till just en fantasi.
Det blir dock ett par timmars uppfriskande vistelse på kusten innan jobbet kallar. Mer hinner jag inte med idag, men jag tackar för den korta men ack så uppiggande stunden på kusten. Den gav energi, massvis med energi..
No comments:
Post a Comment