Jakten på gäddan II

Än en gång prövar vi lyckan efter gädda, denna gång Anders och jag i våra kajaker. Det blåser nordväst, något som skall vara lyckans vind i dessa vatten. Över oss flyger gång på gång skvadroner av gäss. Sothöns flyr undan när kajaken närmar sig. Det är ett härligt fågelliv i dessa vatten. Det är det alltid. Och tomt på människor, förutom en avlägsen båt och en som står utvadad. Härligt. Kasten blir många allt eftersom tiden går.  Olika gäddvobblers prövas men, förutom ett försiktigt hugg, verkar gäddan lysa med sin frånvaro.

Anders försvinner ur mitt synfält under långa perioder. Område efter område fiskas av. Under en fikapaus ringer Anders. Han har haft några hugg längre in i viken samt en stor öring som följare. Jag paddlar ditåt i hopp om bättre lycka, dock förgäves. Tiden rinner iväg. Solen börjar söka sig mot horisontens öppna armar och vi mot land. Den långa promenaden över ängen värmer upp den småfrusna kroppen och det är ju alltid något.
Solnedgången blir sedermera magnifik. Den färgar viken i regnbågens varma nyanser innan horisonten slutligen slukar den. Vackert och lite grann som plåster på såren. "Och nu en kall öl när man kommer hem", säger Anders. Jo, det hade suttit fint...om man bara haft en...