Några sommarfiskar

Morgonslöjan lättar över Söderslätt samtidigt som solen börjar resa sig över horisonten. Doften av fuktig gräs är påtaglig i den tidiga morgonen. Ja, det är tidig morgon och Stefan och jag är framme vid kusten för lite fiskafänge. Skarvarna, som nyss stod på varje synlig sten i vattnet, lyfter unisont tillsammans med allehanda sjöfåglar när vi tar oss ut på revet. En härlig bris krusar vattenytan. Det ser inbjudande ut för ett morgondopp men vi är inte ute för att bada. 

En liten krabat hugger efter en halvtimmes kastande. En ettrig typ som efter en kort fight får friheten åter. Vi byter plats bara för att upptäcka att inga fiskar är närvarande så vi kör tillbaka till där vi började. Solen är nu rätt så högt upp på himlavalvet och puffen under vadarjackan börjar bli överflödig. Vattnet håller dock 16 grader vilket, tillsammans med havsbrisen, svalkar en aning. Vi har sett några fiskar hoppa så det finns fisk på plats. Vi säger något i stil med att fisken är ointresserade när det plötsligt gungar till i spöet. Fisken gör en rejäl första rusning, något som får adrenalinet att börja flöda. Den följer med in en bit innan den sticker iväg igen. Den kämpar emot allt den kan men måste till slut ge sig. Det är ingen bjässe men dock en härlig krutpaket på sisådär 2.5 kilo.

Stefan fortsätter en stund till medan jag tar mig en kopp kaffe. Jag känner mig nöjd och efter en kvart så även Stefan. Klockan är nu någonstans kring 12 och solen värmer rejält. Väl hemma upptäcker jag att vadarna fortfarande läcker trots försöket med Aquasure. Det får nog bli ett par nya.

Stefan som Bambi på hal is