Den förlorade kampen

Wow, vilka soliga dagar vi haft på sistone. Visst, det har blåst en del men då jag ändå jobbat har det inte gjort något. Idag var jag så ledig och gav mig ut för att se om det var fiskbart efter de senaste dagarnas blåsande samt om öringarna var på hugget. Jag körde iväg till kusten tidigt i förmiddags och kunde konstatera att vattnet hade perfekt kulör, nu var det bara att se om fisken var på hugghumör. Det började utomordentligt bra då jag hade krokad fisk redan i tredje kast och sedan kvarten senare. Efter de två inledande krabaterna trodde jag att det skulle bli en riktigt givande dag med avseende på fisket, dock blev det riktigt trögt resten av dagen. 

Jag bytte fiskeplats vid 4 tillfällen men kunde bara konstatera att fisken var långt ifrån på hugghumör. Jag hade massvis med följare men att få dem att hugga verkade vara en omöjlighet. Det var inte förrän på sista revet som det äntligen hände något. Då lyckades jag kroka en riktig fin öring som direkt avslöjade sin kaliber med tunga huvudknyckar samt några härliga rusningar. Japp, fisken hade rejält med krut i sig. Den hade så pass mycket krut dessutom att den lyckades vinna kampen så jag såg den aldrig, tyvärr. Kanske var det en 4 kilos eller mer, kanske inte. Säkert är att jag tappade fokus på fisket efter det och mer tänkte på den förlorade fighten. Det hände dessutom inget mer så jag gav upp långt innan solen dalade ned mot horisonten. Jag tar den nästa gång, tänkte jag på vägen hem. Nästa gång...

En av dagens två krabater