Ett krutpaket innan näbbgäddan gör entré

Idag hände det jag väntat på hela denna säsong, nämligen att ett större krutpaket hade behaget att hugga och bli hängandes i kroken hela vägen in i mål. Dagen började dock med ett tidigt tandläkarbesök som slutade med att jag blev några tusen kronor fattigare. Surt och buttert var det men så är inte en rotfyllning någon billig historia. För att råda bot på butterheten drog jag därför ut till kusten. Vinden skulle under dagen öka rejält men jag hade några timmar till godo innan det skulle ske. 

4.39 kg och 72 cm 

Väl framme vid vattnet såg det riktigt hett ut och hett blev det också ganska så omgående då jag, på kort tid, lyckades landa några mindre blänkare. Det hände inte mycket mer den efterföljande timmen så jag drog vidare till nya vatten och den flytten skulle jag inte få ångra. Det började dock med att jag tappade en större fisk, något som grämde mig under en kortare stund. Japp, snabbt blev jag nämligen varse om att det fanns en del fisk i anslutning till revet och det var dessutom inte några småttingar. Jag fick tätt efter varandra två fiskar strax över måttet men det var hugget strax därefter som snabbt fick mig att glömma den tappade fisken. Yep, det sa plötsligt tvärstopp varpå det var stilla i någon sekund innan helvetet bröt loss. Öringen for nämligen iväg i värsta expressfart och jag förstod med detsamma att jag hade att göra med en större fisk än den jag tappat. Ja, det var verkligen ett raseriutbrott utan dess like. Den hoppade, slog vilt i ytan och drog lina samtidigt som mina ben förvandlades till spagetti. Jag har ingen aning hur lång tid drillningen tog men det kändes som en evighet innan den till slut gav upp och jag kunde, efter flertalet försök, håva den. När jag väl såg fisken i håven försvann all butterhet efter rotfyllningen. Japp, nu kan till och med näbbgäddan göra entré. Eller? Njaa, hur som helst så drog jag hem efter den fisken. Jag var liksom mer än nöjd. Vad annars..