Silver och guld.

Igår var en dag då sydkusten behagade att vara extra givmild, både i form av väder och i form av vad naturen har att ge. Solen lyste med all sin prakt och även om det blåste friska ostliga vindar som rörde upp en massa gojs i vattnet, så fanns det platser som var fiskbara.

Långt ute fann jag dem, de stora öringarnas fest - i alla fall till en början. Ja, längst ut i kastet befann dem sig - därute där vattnet antog en fantastisk färg och där sandplättarna alternerades med mörka fläckar. Ibland har man tur, man är på väg att lämna platsen men tar ändå ett par sista kast på ett specifikt område och så pang så har man hittat dem. Att det sedan visade sig vara endast stor fisk som högg var ju mer än oväntat men självklart extremt önskvärt. De första 3 fiskarna var biffiga blankbesor varav en bjöd på en helsikes galen fight med flera luftsprång och rusningar. Det var fiskar mellan 65-70 cm och tankarna for onekligen iväg - var det så att det verkligen var ett stim med endast stor fisk och i så fall, hur stor fisk???och kanske helblank?? Så igen, längst ut i kastet högg den fisk jag hoppats på. Galna knyckar följdes av hopp samt härliga rusningar som fick adrenalinet att rusa iväg. Jag skall erkänna att jag skrek av lycka, det var så otroligt häftigt. Väl inne höll fisken sig förvånansvärt lugn och jag kunde håva en blanking på 3.14 kg och 64 cm.

Fisken valde jag så att behålla eller rättare sagt, skänka till svärföräldrarna som länge tjatat om när jag skall ta med fisk till dem. Inte nog med det, dem fick den rensad och filéad - precis som dem vill ha den.
Jag kunde i alla fall knappt tro på vad som hände när jag tog in fisken och sände den vidare till andra sidan. En naturfotograf som tydligen var ute efter huggormar kom fram nyfiket efter all ståhejs ute i vattnet och hjälpte mig ta några bilder på den ståtliga riddaren i silverrustning. Det var också då, när jag la ner fisken på några stenar, jag lyckades hitta kustens alldeles egna ädelsten i form av bärnsten. Jag har väl aldrig någonsin letat eller plockat upp en bärnsten men idag var väl en sån dag då man belönas av en del av det naturen har att ge.


Nåväl, det tog väl en uppemot en timme innan jag gick ut igen. Fotografen visade sig nämligen vara en trevlig prick som berättade en hel del om huggormar, något jag helst vill hålla på avstånd, samtidigt som jag tog en fika paus i den värmande solen. Egentligen kunde jag redan då åkt hem men jag var allt för nyfiken. Fanns fisken kvar??


Japp, det var dem men platsen hade av de stora lämnats över till de mindre jägarna. Det gjorde så inget, det blev till slut

Silver och guld

några tjockisar i mindre format innan dem också försvann men vilken dag det blev..en dag innehållande både silver och guld..