En skimrande röd sol söker sig mot havet och horisonten sätts i brand. Det börjar bli dags att bege sig hemåt. Jag har under några timmar fyllt lungorna med frisk havsluft och värmt kinderna med glittrande solstrålar. Jag har sökt fisken men ej funnit den. Jag fiskade idogt av de grunda områdena med hopp om att någon fisk sökt sig till det något mer uppvärmda grunda vattnet i jakt efter smågodis. Jag trodde på det men som så ofta blir det inte som man har tänkt sig. Jag fann inte fisken men däremot stillhet och ro. Nu är solen på väg ner och havet vilar lugnt. Stranden ligger sval och skuggorna blir längre. Jag lämnar mina avtryck på sanden samtidigt som några svanar flyger förbi. Några sista blickar mot den färgade horisonten och det ändlösa havet. Nästa gång kanske det händer, kanske.
No comments:
Post a Comment