Långt ut i kastet

Det var med en portion skepsis som jag drog ut idag. Anders hade nämligen varit ute i princip varje dag under veckan och haft otroligt trögt fiske med bara nån enstaka landad öring. Det får man väl tycka är magert nu när det är april månad. Kanske har det att göra med den ihärdiga ostanvinden, kanske inte men nån hugg bonanza har det i alla fall inte varit. Så ja, jag var lite skeptisk speciellt när det dessutom var nästintill stiltje idag. Jag gick i alla fall ut i vattnet i mina nydubbade vadarskor och hoppades på förändring i öringarnas hugghumör. 

Det började trögt på första fiskeplatsen så jag bestämde mig för att vara aktiv och inte stanna för länge på rev som verkade tomma på fisk. Jag skulle dock inte behöva söka längre än till andra fiskeplatsen. Där dröjde det nämligen inte länge förrän jag hade en första krokad fisk och sedan strax därefter en andra. Det var inga bjässar men det var fisk så tilltron på en förändring började stiga. Förutom att fiskarna var av mindre format hade de ytterligare en sak gemensamt, nämligen att de hade huggit långt ut i kastet. Japp, det verkade som om dem befann sig lite längre ut och dem verkade dessutom vara på hugget. Ja, det är inte så att det blev nån huggsexa men det högg med så pass kontinuitet att jag stannade kvar på samma plats resten av fiskedagen. 

Blänkaren vägde prick 3 kilo 

Nä, det fanns ingen orsak att söka sig till nya rev när det dessutom slank in en större pjäs bland de mindre. Den högg, som övriga fiskar, längst ut i kastet och bjöd på en förträfflig fight med en sjuk första rusning. Ja, jag vet inte vad som hände idag och jag tänker inte spekulera över det men det gick betydligt bättre än förväntat med totalt 8 landade fiskar och några tappade. Det bådar gott inför kommande dagar...