Sökandet efter de stora fiskarna, del 2

Än en gång var jag uppe med tuppen. Ok, jag sov inte i bilen den här gången men jag satte väckarklockan okristligt tidigt. Japp, jag var nämligen enormt sugen på att dra ett morgonpass, speciellt efter Hashims fantastiska fisk igår kväll. En fisk som utmärkte sig framför allt på konditionen den uppvisade med ett Fulton värde på hela 1.5 (3.4 kg och 61 cm). Ja, det är galet så mycket fisk som tagits under den senaste veckan på sydkusten - stor fisk dessutom. Ja, stor fisk är väl något som saknats mig trots många tappra försök denna veckan så jag gav mig fan på att dra ut igen även om det innebar att gå upp klockan 04:00. 

Så jag stod utvadad längst ut på spetsen av revet strax innan klockan slagit fem. Vinden var inte riktigt nordvästlig så det gick en del vågor som bröt in över revet. Det såg riktigt hett ut och det blev det också då en fisk tog min OLR Tobis på femte kastet. Jag kände genast att det inte var en sådan fisk jag fått många av den senaste veckan. Nä, det var en fisk av den kalibern jag sökt och längtat efter. Det blev dessutom bekräftat ganska omgående då den fick för sig att visa sina luftakrobatiska talanger. Den for iväg som ett ursinnigt ånglok några gånger innan jag kunde börja ta in lite lina. Mina ben darrade, det gör dem alltid när en stor fisk hugger och jag hoppades innerligt att kroken satt ordentligt. Det gjorde den lyckligtvis för även om fisken var så stark som en sommaröring skall vara så satt kroken perfekt fast i mungipan hela vägen in i håven. Fisken vägde 4.64 kg och var 70 cm lång vilket ger ett respektabelt Fultonvärde på 1.35. Sökandet efter stor fisk var över. Nu hade jag fått det jag varit ute efter. Visst, jag fortsatte att fiska ett tag till men jag var så pass nöjd att jag tackade för mig tidigare än väntat. Åhh, vad härligt!!