Frosten täckte Söderslätt när jag körde iväg till kusten i morse. Det var även lite dimmigt men jag visste att den skulle lätta under förmiddagen och att solen skulle titta fram. Det har varit grått och trist på sistone så lite sol skulle verkligen sitta gott. Faktum är att när jag väl kom ut och ställde mig på dagens första rev så bröt solen fram. Den värmde genast upp mina kylslagna kinder samtidigt som den fick Östersjön att börja glittra vackert. Vackert var även det fågelskådespel som utspelade sig i det stilla vattnet runtomkring mig. Det enda som saknades var de blanka krabaterna. Japp, det var ingen fisk på varken det första eller andra revet.
Väl framme på det tredje revet dröjde det dock inte länge förrän en blank 55:a tog draget vid ett kast längs med land. Kvarten senare högg ytterligare en 55:a lika brutalt samt fightades lika febrilt som fisken tidigare. Efter det hände det inte mer än att solen tyvärr försvann bakom det tilltagande molntäcket. I den rådande nordanvinden kändes det som om temperaturen sjönk genast med några grader. Det dröjde därför inte länge förrän jag började huttra trots idogt kastande. Nä, jag tappade kort därefter lusten då dessutom inget mer hände i andra änden av linan. Jag gick upp ur vattnet, vände mig om och blickade ut över vattnet. Fågellivet hade avtagit, kanske hade fåglarna också tappat lusten när solen försvann. Ja lusten, den infinner sig nog imorgon igen för ut, det skall jag. Dock med en tröja till under vadarjackan...
No comments:
Post a Comment