Ute i busvinden

Det är fortfarande milt för årstiden. Inte mig emot, jag är inte en vän av kyla så det milda vädret får gärna hålla i sig. Det är också oftast sant att det är förenat med hårda sydvästvindar som omöjliggör fisket på sydkusten. Så är det nu och därför bestämde Anders och jag att åka den långa vägen till Österlen. Vi körde tidigt på morgonen vilket var lite av en överraskning då Anders annars inte är lätt övertalad när det gäller att gå tidigt upp på en helg. Starkt jobbat Anders!! 

Anders väntar på det stora hugget

Så väl framme i de österländska trakterna hittade vi, efter två stopp, fiskbart vatten. Vi hittade till en början inte fisken men det gav med sig till slut. Några blanka fiskar kring måttet hade nämligen nöjet att hugga våra drag och därmed värma upp tillvaron en hel del. Inte för att det var kallt men i den hårda vinden var det inte direkt varmt heller. 

Dock hade tiden flutit iväg och rätt var det var så var morgonen och förmiddagen över. Det var dags för lunch med andra ord, något som intogs hemma hos Henrik. Japp, grillen var igång när vi kom fram och det blev serverat ett flertal välkryddade och därmed välsmakande korvar. Vi hade lätt kunnat bli sittande i värmen och det trevliga sällskapet men vi var också ute efter fler blanka krabater. Så vi avslutade dagen där vi tidigare fått fisk. Dock blev avslutningen för min del fattigt vad avser fångad fisk medan det gick bättre för Anders en bit bort från mig. Han hade dessutom lyckan att även kroka en kustnära torsk, hur ofta händer det nuförtiden?? Sist det hände mig var väl en sisådär 7-8 år sedan så visst är det kul när det händer. Vad som också hände var att mörkret tilltog snabbare än önskat. Det gör det som bekant vid den här årstiden men imorgon är en ny dag med nya möjligheter och vad kommer vi att göra om inte att fiska. Såklart vi ska...