Ett ( väldigt) kort fiskepass..

Det var rått och ruggigt när jag satte mig vid den övergivna plastbåten, först för att andas in den friska havsdoften och sedan för att betrakta svanarna som majestätiskt flög över revet. Efter en stund fattade jag mod och gav mig ut, med viss skepsis, ut på revet. Syftet med att komma ut idag var nämligen att primärt checka status på mina vadare, då dessa läckt rejält i grenen sist jag var ute. Väl hemma hade jag kletat på massvis med Aquaseal, dock lite grann i blindo, för jag hade tyvärr inte lyckats lokalisera vart nånstans läckaget var. Det fick bära eller brista, jag var ledig på eftermiddagen och, även om värmen i hemmet var mer lockande än att stå ute i det ruggiga vädret, var jag tvungen att ta reda på huruvida jag lyckats täppa till läckaget eller inte.
Så jag vandrade ut på revet fullt koncentrerad på vad som hände mellan mina ben samtidigt som de brytande vågorna satte vadarna på prov. Det tog tyvärr inte så lång stund förrän jag tyckte mig börja känna en viss fuktig kyla göra sig gällande kring det området en man helst vill hålla varm. Jaha, dem läckte fortfarande men nu stod jag där och då kunde jag lika väl passa på och fiska av revet.
För att slippa det värsta ställde jag mig dock på en sten och lyckades också stå där en stund innan en våg såg till att svepa bort mina fötter från stenen och plask, så låg jag och sprattlade i vattnet i nån sekund. När jag väl fick fäste igen så kände jag att uppdraget för dagen var över. Det blev mitt kortaste fiskepass någonsin men inget att göra, vadarna läckte fortfarande, jag var blöt och värmen samt torra kalsonger i hemmet kallade. Det är väl bara att inse att det är dags att införskaffa ett par nya, de har trots allt varit flitigt använda i ca 2 år. Dem har dessutom fått utstå rätt så mycket med stryk och det finns ju faktiskt en gräns för hur länge sådana håller..surt men sant. Så nästa gång jag står i vattnet igen lär jag väl göra det lite längre, i nya och förhoppningsvis torra vadare...