Huggbonanza i ösregnet.

Ja, vem trodde det egentligen? Att fisken skulle gå amok under värsta skyfall, för det var precis vad som hände idag kring lunchtid. Efter att ha kammat noll under den första timmen började det så regna, inget förvånande för det var vad väderprognosen hade förutspått. Att stå i hällregn är väl egentligen inte särskilt kul men vad gjorde det när så plötsligt började hugga hejvilt, och vilka hugg dessutom.

Fiskarna var fullständigt galna, dem knyckte, hoppade och slog runt nåt vansinnigt. Det var blanka rackare på mellan 45-50 cm och dem visste verkligen vad dem ville. Det visste jag också så jag struntade fullständigt i hällregnet och tog självklart vara på tillfället. Det kändes dessutom som en tidsfråga innan nån stor maffig jägare skulle dyka upp och glupskt svälja min genomlöpare.

Mycket riktigt, efter att ha fått 8-10 fiskar så högg det tungt längst ut i kastet. Vad som sedan följde var en explosion av råstyrka, 60-70 meter ut. Direkt efter hugget hoppade bamsingen jag väntat på ut ur vattnet. Det följdes av en vansinnig rusning på 30-40 meter uppe vid ytan samtidigt som den slog med både huvud och stjärt, något som fick mig att tänka på de youtube klipp man sett på blue marlin när dem rusar uppe i ytan. Det var otroligt häftigt att se på samtidigt som man hoppades på att kroken satt ordentligt.

Det gjorde den lyckligtvis för vare sig några extra luftsprång eller rusningar till medförde att kroken lossnade ur käften på den så frenetiskt kämpande öringen. Till slut gav den så upp och jag kunde håva en galant kämpe på 4120 gram och 68 cm. Vilken kamp!! Bland de vildaste jag varit med om, helt klart.

På något sätt kändes det som om det räckte men jag får villigt erkänna att jag ville mer så efter en fika paus sittandes inne i bilen gick jag ut igen. I fjärran kunde jag se att det klarnade upp och det dröjde heller inte länge innan regnet slutade falla. Jag kastade några gånger och pang, så hände det igen längst ut i kastet. Det var ren deja vu för ut ur vattnet hoppade ännu en bjässe, en gång, två gånger, gjorde en rusning och så vid tredje hoppet så försvann tyngden ur klingan. Helt galet sjukt, två stora blanka med en kaffe paus emellan, fanns det fler månne? Jag kastade ut igen och så igen samtidigt som det klarnade upp fullständigt och det blev strålande solsken. Det var ju det jag väntat på, sol och lite värme. Dock var det uppenbarligen inte det som fisken väntat på för nu dog fisket ut fullständigt så jag passade istället på att ta några foton innan det blev dags för mig att köra och hämta barnen från dagis respektive skola. Men vilken dag det blev, var det pga en snabb lufttrycksförändring? kanske eller så var det bara att jag råkade vara på rätt plats vid rätt tidpunkt...men hur som helst - vem kunde ana det..i hällregnet..härligt!!