Ännu en dag vaknade man upp till strålande solsken och ännu en dag var siktet inställt på sydkusten, vart annars? Jag hade tjuvstartat fisket innan Anders dök upp, och vi kom överens om att köra till ett annat rev. Jag hade förvisso hunnit få en fin blänkare över måttet och haft lite småkontakter, men det var lite för grumligt för att det skulle kännas optimalt. Det kan ju tyckas märkligt med tanke på jag hade fått fisk, men vi fick i alla fall inte ångra något för förhållandena på fiskeplatsen vi körde till var fullständigt magiska. Vattnet hade en härlig smaragdfärgad kulör och den sydvästliga vinden skapade god rörelse. Förhållandena var verkligen sådana att det borde ge fisk och det gjorde det också. Ja jädrans, vad det var fisk över revet. Redan efter några kast hade jag krokat några fiskar, tappat några och landat några.
Det kokade verkligen av fisk under den första halvtimmen, innan det började dö ut så smått och det blev sparsammare med huggen. Vädret skiftade lika mycket som fisket gjorde, ena stunden var det strålande solsken medan det stunden efter föll hagel över oss. Fisket varierades också för min del med lite vila och strandpromenad medan Anders, som haft lite motigare än jag, kämpade på ute på revet. Lite motigare blev det dock också för mig efter den långa pausvilan. Jag lyckades förvisso kroka 2 fina fiskar, men det var fiskar som gick segrande ur striden på grund av min fluorocarbontafs inte höll måttet. Första gången gick knuten vid kroken och jag blev av med både fisk och OLR, medan andra gången gick tafsen mitt av!!.
Kanske var det en dålig knut och sedan ren slump/olycka att tafsen gick mitt av, men jag tog det säkra före det osäkra och kasserade den rullen med fluorocarbon. Surt var det i alla fall, inte minst för att jag blev av med en OLR wobbler. Dagen avslutades på samma plats där jag hade startat dagen på och med precis samma typ av väder, det vill säga strålande solsken. Jag var dock inte lika pigg längre efter 10 timmars fiske, nä jag var rätt så sliten och så pass att jag lämnade Anders ensam kvar på revet - som en lonesome cowboy i kvällssolen..en Lucky Luke i solnedgången på revet... Jo förresten, jag fick också årets första horngädda..dem är här nu och snart i större antal men det visste man skulle hända, förr eller senare..det gör det ju varje år...
Ännu en dag vaknade man upp till strålande solsken och ännu en dag var siktet inställt på sydkusten, vart annars? Jag hade tjuvstartat fisket innan Anders dök upp, och vi kom överens om att köra till ett annat rev. Jag hade förvisso hunnit få en fin blänkare över måttet och haft lite småkontakter, men det var lite för grumligt för att det skulle kännas optimalt. Det kan ju tyckas märkligt med tanke på jag hade fått fisk, men vi fick i alla fall inte ångra något för förhållandena på fiskeplatsen vi körde till var fullständigt magiska. Vattnet hade en härlig smaragdfärgad kulör och den sydvästliga vinden skapade god rörelse. Förhållandena var verkligen sådana att det borde ge fisk och det gjorde det också. Ja jädrans, vad det var fisk över revet. Redan efter några kast hade jag krokat några fiskar, tappat några och landat några.
Det kokade verkligen av fisk under den första halvtimmen, innan det började dö ut så smått och det blev sparsammare med huggen. Vädret skiftade lika mycket som fisket gjorde, ena stunden var det strålande solsken medan det stunden efter föll hagel över oss. Fisket varierades också för min del med lite vila och strandpromenad medan Anders, som haft lite motigare än jag, kämpade på ute på revet. Lite motigare blev det dock också för mig efter den långa pausvilan. Jag lyckades förvisso kroka 2 fina fiskar, men det var fiskar som gick segrande ur striden på grund av min fluorocarbontafs inte höll måttet. Första gången gick knuten vid kroken och jag blev av med både fisk och OLR, medan andra gången gick tafsen mitt av!!.
No comments:
Post a Comment