Trångt på Österlen

Vindpinat på sydkusten

Detta eviga blåsandet! Det är ju helt otroligt vad många fiskedagar i april som gått förlorade på sydkusten på grund av vinden. Visst, ibland finns möjligheten att köra till Österlen men det är inte alltid man kan eller har tillräckligt med tid. Idag var det ytterligare en sådan dag. En dag då det blåste upp till nästan stormbyar från väst/sydväst. Jag hade inget annat alternativt än att köra österut, något som uppenbart många andra också tyckt, trots att det var måndag. Det visade sig att de flesta bilar som stod på favoritställena var dansk eller tyskregistrerade, och det var många. Att det inte gick att fiska söder om Brantevik medförde så klart att det samlades en hel del folk norr om istället. Jag som hade tänkt börja fisket på Henriks favoritplats fick snabbt ändra mening då andra tänkt detsamma. Lite trist, nu när man hade kört så pass långt men det var bara till att gilla läget (eller inte) och söka något nytt. Efter en kortare tur fann jag så en plats där jag ostört kunde börja mitt fiske... i cirka 30 minuter för naturligtvis dök det upp 1, så 2 och sedan 3 fiskare till som dessutom ställde sig på sådant sätt att det hindrade min tänkta fiskeväg. Ungefär samma sak upprepade sig på nästa plats...suck!

Jag lyckades dock till slut hitta en plats där jag ostört kunde fiska av en större sträcka och det var också där jag fick dagens enda fisk vilket naturligtvis var, min vana trogen, en blankbesa. Nä, det enda som i regnet,blåsten och trängseln höjde humöret var de sädesärlor som på strandängen letade efter något ätbart. Oskygga var dem och enormt lustiga. Mindre lustigt var det dock att stå i det störtregn som föll ner från det mörkgråa himmelen. Jag körde därför hem, barnen skulle dessutom hämtas. Det blev inte många timmars effektivt fiske idag, tyvärr och med facit i hand borde jag kanske ha stannat hemma men nu är det så att kusten lockar alltför mycket..alltid.. även i skitväder