|
Pure silver |
Efter att ha laddat batterierna med en rejäl portion chili con carne var jag klar för att hämta upp Anders. Efter nattens oväder såg det mestadels mörkt ut i vattnet längs med kusten, kanske inte helt oväntat. Det finns dock ett par rev som tål en hel del innan dessa också blir ofiskbara och det var till ett av dessa vi först stannade till vid. Ja, detta fantastiska rev som återigen visade sig vara fiskbar trots att, märkligt nog, reven strax väster och öster inte är det. Ett magiskt rev som dessutom nästan alltid ger ifrån sig fisk. Så även idag. Fisken högg ungefär samtidigt som solen bröt fram mellan molnen, mest för Anders men även för mig när jag väl bytte över till en OLR kutling - något som Anders så försynt börjat sitt fiskeri med och därför tagit ledningen. En ledning som han höll igenom hela dagen även om jag nu fick den största och kanske blankaste. Yepp, fisken var så blank att fjällen nästintill flög av genom att bara titta på den. Äkta silver, helt enkelt!
Vi körde vidare efter någon timme, lite grann för att se hur det såg ut vid det andra tilltänkta revet men mest för att fisket dog ut en aning. Det såg bra ut, åtminstone från vägen. Väl stående på revet så kändes det inte alls lika hett, vattnet var nån grad kallare eller åtminstone kändes det så. Vi gav därför upp ganska så omgående och körde tillbaks till vart vi startade fisket. Tyvärr så hade en del hänt på bara den timmen vi varit borta. Den alltmer tilltagande nordvästvinden i kombination med ett stigande vattenstånd hade på kort stund förvandlat vattenfärgen på revet till nästintill cafe latte. Det gick inte att fiska, helt enkelt. Synd, verkligen synd för dagen hade fortfarande ett timmar kvar av sitt liv och solens strålar värmde gott, riktigt gott. Det får bli en annan dag, kanske redan imorgon..kanske.
No comments:
Post a Comment