En tur i tranornas tecken

Jag gick längs med stigen på väg ned till vattnet. Under den korta promenaden ned till stranden omgavs jag av ett härligt fågelkvitter från den intill liggande heden, men det var precis innan jag nådde strandkanten som jag plötsligt nåddes av ett väldigt karakteristiskt trumpetläte. Jo minsann, i fjärran kunde jag se årets första flock tranor komma flygandes i perfekt v-formation och på väg in över land. Som om fågelkvittret inte var nog som vårtecken kom nu 10-15 stycken tranor och fulländade upplevelsen om vårens ankomst. Som alltid, när jag ser de första tranorna på året, flyger mina tankar iväg till sommarstugan uppe i Norrland. Plötsligt stod jag och längtade till tystnaden som råder över Voutnersjön när jag sitter i min eka och metar efter abborre, den tystnad som plötsligt bryts av tranornas trumpetande tidigt på morgonen eller storlommens klagande läte i den ljusa norrländska sommarnatten. Tankarna for verkligen iväg och jag märkte plötsligt hur jag stod och log, jag log verkligen med hela kroppen alltmedan tranorna passerade förbi.
Fylld av energi gick jag ut på revet och började kasta. Det kändes egentligen som om det kvittade huruvida fisken högg eller inte. Men nu ville ödet något annat för jag fick på ganska omgående en rätt stor blankbesa, en fisk som dessutom hade muskler nog för att både hoppa och göra några korta rusningar. Det var en blänkande slips som strax därefter fick friheten åter. Att det fanns fisk blev jag återigen varse om då en fin blänkare strax under måttet högg den Gråe-Frede som satt på tafsen. En härligt blank rackare som fullständigt tuggade sönder flugan.
Det var under bytet av flugan som dagens och därmed årets andra flock tranor kom flygandes över mig och in över land. Var det inte bara helt fantastiskt?? Vilken dag!! En verkligen härlig dag i tranornas tecken. Mycket bättre än så kunde det inte bli och efter att ha fått ytterligare en besa kände jag mig mer än nöjd. Nöjd med dagen och på allt den bjudit på..härligt!