Friday, 27 March 2020

En ånglok till blänkare

Jag gick hela dagen och hade abstinens fram tills klockan slog nån gång efter 16. Då kunde jag äntligen ta mig ut för en snabb reka på kusten. Jag sörplade i mig solstrålarna så gott jag kunde samtidigt som jag började kasta ut min nya OLR kutling. Japp, jag hade bytt till mig några nya OLR och jag ville naturligtvis testa deras öringfångande förmåga. Det hände inte så mycket till att börja med och i den svaga vinden trodde jag väl inte särskilt mycket på det. Jag började tänka på gårdagens fiske, då jag fick en blankbesa på sisådär 70 cm och en riktig fin 55:a, då det plötsligt sa pang vid ett av vevstoppen.

3.65 kg skånsk silverkrut
Hugget var stenhårt och tyngden som följde därefter avslöjade att det rörde sig om en större fisk. Den började slå vilt innan den for iväg som värsta ånglok i expressfart. En sådan rusning som bara en fullmatad blänkare kan göra och som får en att hålla klingan för kung och fosterland. Ja, det var skånsk krut i fisken men det kunde bara finnas en vinnare som i det här fallet blev jag. Efter det blev det inte fiskat mycket mer. Solen hade nämligen börjat närma sig horisonten och de annars värmande solstrålarna började tappa i styrka. Jag gick tillbaks till bilen med ett rejält leende samtidigt som fågelsången fortfarande fyllde luften. Det var helt enkelt en eftermiddagstur som heter duga. Låt det gärna bli fler sådana..

Saturday, 21 March 2020

Trögt bland svanarna

Fåglarna kvittrade i solskenet medan jag gick med raska steg mot vattnet. Jag var på väg till samma plats där jag igår hade haft (yep, jag var ute igår också) riktigt bra fiske. Det blev nämligen hela 11 stycken öringar med en största fisk på cirka 60 cm så humöret var på topp idag. Väl framme visade sig dock platsen vara fullständigt invaderad av knölsvanar och dem verkade inte vara det minsta intresserade av att flytta på sig. Nä, jag fick helt enkelt finna mig i det och började fisket en bit öster ifrån dem.

Svaninvasion!!
Det dröjde inte länge förrän jag kände de första puffarna av en fisk som följde draget hela vägen in. Det var därför inte särskilt förvånande när en liten krabat en stund senare tog draget med full kraft. Skulle det bli samma fiske idag igen månne? Med stor iver kastade jag ut igen, igen och igen men ingenting mer hände. Anders anslöt någon gång efter lunchtid, revanschsugen som han var efter gårdagen. Jo då, han anslöt igår också under sena eftermiddagen men till skillnad från mig hade han inte samma tur.


Vi gav järnet ända fram tills solen började dala ner mot horisonten, med ett fiskeplatsbyte inkluderad. Dock verkade inte fisken vara närvarande idag, trots återigen vårlikt väder och 7 grader i vattnet. Till slut kastade jag in handduken medan Anders stannade kvar. Nä, det blev inte samma fiske som igår men det kommer en ny dag imorgon och om jag känner mig rätt så lär jag tillbringa den på kusten..så klart..




Thursday, 19 March 2020

Ett par blänkare i vårväder

Jag tänkte inte låta dagen gå till spillo idag. Nä, det var vår i luften med uppemot 10 grader och strålande sol. I trädgården blommade påskliljorna och medan jag packade bilen såg jag årets första humla. Det var en riktig tjockis som surrade förbi i sin jakt på nektar. Jag var också ute på jakt idag, dock inte på nektar men väl efter tjocka och blanka öringar. Det rådde nämligen förträffliga förhållanden på sydkusten idag och jag förväntade mig helt klart en och en annan blank krabat.


Det var inte bara jag som njöt av vårvädret. Knölsvanar, grav och gräsänder samt strandskator flög ständigt förbi. Det enda jag väntade på var det förväntade hugget. Ett hugg som förvisso kom men som lät vänta på sig. Det var i alla fall ett härligt hugg av en fisk som låg på måttet och som gärna ville visa sina akrobatiska kunskaper. Detsamma gjorde dagens andra och sista fisk, även den på måttet. Yep, mer än så i fiskeväg blev det inte men vad gjorde det. Jag hade haft en alldeles fantastisk dag på kusten i sällskap med allehanda sjöfåglar. Väl hemkommen surrade ytterligare en humla förbi. Välkommen vår!



Monday, 9 March 2020

Vårlikt fiske

Regnet började falla så smått när jag tog de första paddeltagen. Jag visste exakt vart jag skulle. Det var naturligtvis till samma plats där Anders och jag hade haft bra fiske i lördags. Det visade sig vara, återigen, ett bra fiskplatsval då det sa tvärstopp redan i tredje kast. Hugget kom så explosivt att spöet nästan rycktes ur handen på mig. Ut ur vattnet hoppade en öring på sisådär 3 kilo, vilket också visade sig bli dagens största fisk. Ursinniga rusningar följdes av galna slag i vattnet, allt för att försöka bli av med kroken. Ja jädrans, vilken fight fisken bjöd på trots att fisken var långt ifrån blank. Att regnet hade börjat falla kraftigt störde mig inte. Nä, solen skulle inte göra mig sällskap idag men vad gjorde det när fisken återigen var på plats och på hugget. Det högg nämligen med jämna mellanrum, något som påminde om vårfisket när det är som bäst.

Dagens kämpe trots ej blank.
Ja våren, den är här snart och som ett tydligt tecken på det så flög en flock tranor förbi mitt under drillningen av dagens tjockis. Det var en välmatad blänkare på dryga 2.5 kilo som också den bjöd på en härlig fight.
Regnet slutade till slut falla och jag fick så småningom sällskap av några kärlekskranka svanar som fick min uppmärksamhet, medan jag tog lunchpausen. Dem verkade extremt kära i varandra, om nu svanar kan bli det. Det var i alla fall ett fantastiskt skådespel dem bjöd på.


Det började spricka upp efter lunchen och med lite god vilja så slank en och annan solstråle igenom det allt tunnare molntäcket. Vad avser fisken så verkade dem inte bry sig om det var regn eller sol. Dem var där, fortfarande på hugget efter mitt intagna lunch. Det blev totalt 7 landade fiskar, varav alla utom den sista fisken var över måttet. Fler hade det nog kunnat bli om det inte vore för att jag vid 13.30 tiden var tvungen att tacka för mig då annat stod på schemat. Motvilligt började jag paddla tillbaka. Ovanför mig flög ytterligare en flock tranor förbi. Våren är här snart. Härligt..





Saturday, 7 March 2020

Sol, kajak och fisk

Äntligen var man ute igen. Det var minsann 1 månad sen sist men antingen har väder och vind eller sjuka barn hemma satt hinder för några fiskeäventyr. Det skulle vi råda bot på idag, jag och Anders. Med kajakerna dessutom, härligt!. Det började dock inte särskilt bra då första tilltänkta platsen visade sig allt för grumset, även långt ut så efter något dividerande valde vi en plats som vi inte varit på länge. Ett val som visade sig vara alldeles rätt.

Tack för Bilden Anders!
Det dröjde nämligen inte länge förrän Anders ropade från sin kajak att dagens första fisk var krokad. Det var precis det man ville höra, det fanns fisk på plats och dem var på hugget. Strax därefter krokade jag nämligen dagens första och också största fisk. En fin öring på 2.55 kilo som kämpade tappert men som fick ge sig efter några härliga rusningar. Som grädde på moset så sprack molntäcket upp och solen gjorde sitt intåg. Det var dock inte bara solen som såg till värma upp dagen, fisken var ju som sagt på hugget och det högg med jämna mellanrum både för Anders och mig.


Det blev totalt 13 stycken fiskar för Anders och mig, några tappade och några missade hugg. En härlig dag vid vattnet helt enkelt...




Friday, 7 February 2020

Bom efter bom

Återigen dök minken upp. Det gjorde även knölsvanar, gravänder och gräsänder. Ja, till och med Hashim dök upp men vad vi egentligen var ute efter dök aldrig upp. Jag pratar om öringen, så klart. Även i lördags, då jag var ute med Anders (glömde då att uppdatera bloggen), hade öringen mage att helt strunta i oss. Fast då räddade Anders dagen med att bjuda på iberisk lufttorkad skinka. Idag fanns det ingen skinka som kunde rädda dagen.

I brist på fisk fick jag roa mig med att ta bilder på denna nyfikna mink
4 olika platser fiskades grundligt av så man kan lugnt påstå att man idogt sökte efter fisken. Nä, det blev återigen bom vilket börjar bli något av en dålig vana. Hoppas verkligen det vänder snart. Förhoppningsvis redan imorgon..


Thursday, 30 January 2020

I gamla, klassiska vatten

Regnet smattrade på vindrutan när jag körde längs västkusten. Jag var på väg till fiskevatten jag inte varit på åratal. Fiskevatten som jag brukade hålla till på den tiden jag bodde i Malmö. Ett klassiskt område som gett mig många goda fiskeminnen.
Väl framme hade regnet avtagit avsevärt och när jag började ta mina första kast bröt solen fram och behagade att göra mig och kusten sällskap i dryga halvtimmen innan nya mörkgråa moln tog över igen. Vattnet var klart och det var god rörelse. Rörelse var det också bland alla svanar och änder som höll till i närheten i en för övrigt alldeles folktom kust. Jag rörde mig till en början norrut, mot några små rev jag mindes med välbehag. Det var där jag fick min första öring på kastdobb, alltså den typen som fanns långt innan Bombarda flötet gjorde sitt intåg. Det var på den tiden man fiskade med nylonlina och multiplikatorrulle. Det var tider det.


Nu stod jag där igen, inte med kastdobb eller multiplikatorrulle, utan med en haspelrulle och en OLR kutling i linänden och hoppades på fisk så klart. Dock hände det inte så mycket så efter någon timme begav jag mig på en lång promenad söderut för att prova ett annat område. Hashim anslöt strax därefter och vi fiskade idogt av området, dock utan någon tillstymmelse till fiskaktivitet. Nä, den enda som lyckades fånga fisk var den mink som, alldeles ogenerat och bara några meter ifrån mig, dök upp på en sten och smaskade i sig sitt byte. En invasiv art som inte hör hemma här men som uppenbarligen funnit sig väl till rätta. 
Jag lämnade Hashim lite väl tidigt, solen hade dessutom än en gång gjort sitt intåg, men barnen skulle hämtas på skolan. Kul var det i alla fall, att återigen befinna sig i gamla, klassiska fiskevatten vill säga. Låt det inte dröja lika länge igen..