Tills himlen öppnade sig

Jag har varit ute ett antal gånger sedan sist men av olika anledningar har jag inte fått tummen ur för att uppdatera bloggen. I regel har det varit korta pass som faktiskt varit ganska givande med avseende på fångad fisk. Inga riktigt stora öringar har dock haft behaget att hugga men väl några stycken kring 60 cm. Idag var det så dags för en eftermiddags tur tillsammans med Anders. Det skulle enligt prognosen blåsa rejäl nordväst men väl ute kunde vi konstatera att vinden hade även en del västliga tendenser. Det medförde rejäl sjö på flertalet lokaler och därmed grumligt vatten. Vi var därför tvungna att söka oss längre österut. 

Till slut hittade vi lugnare vatten och med vinden i ryggen satte vi igång med att fiska av området. Första rundan gav ingenting och i vanliga fall hade vi förmodligen kört vidare. Vi hade dock ingen lust att köra längre österut så vi stannade kvar med hopp att fisk eventuellt skulle dyka upp, det gör det ju ibland. Faktum är att det dök minsann upp en del fisk. Det började med en större blankbesa för min del, vilket fick oss att återigen ge järnet. Ja jädrans vad vi fiskade av lokalen. Detta resulterade i flertalet fiskar för Anders medan det för mig inte blev några fler trots flera hugg samt några enstaka följare. Slutligen fick vi dock tacka för oss då en rejäl störtskur drog rätt över våra huvuden. Yep, det fick oss att kasta in handduken men det lär bli en tur snart igen. Kanske redan imorgon..och förresten, inga horngäddor än så länge, gött!!

Dagens blankbesa.

Förnimmelsen slår in

Påsken har anlänt och som sig bör är man ledig några dagar. Jag passade därför på att bege mig ut på kusten några timmar. Jag hade dessutom ett litet uppdrag att uppfylla, nämligen att få med mig en påsköring hem. Jag fruktade dock för att det skulle vara mycket folk ute. Det var åtminstone inte solskensväder och det kanske höll en del folk hemma. Väl framme på en av favoritlokalerna möttes jag, till min glädje, av en tom kuststräcka. Med glada steg gick jag in i plurret i vad jag från strandbrynet tyckte såg ut som perfekta förhållanden. Yep, det var molnigt och med en vind som satte rejäl fart på det klara vattnet. Dock dämpades glädjen en aning när jag såg en del ålgräs drivandes i vattnet. 

Blänkaren på 2.8 kilo som avnjöts samma kväll.

Jag började att kasta och hoppades på att ålgräset inte skulle vara ett allt för stort gissel. Det kändes nämligen allt för hett för att lite ålgräs skulle sätta stopp för fiskeriet. Mycket riktigt så hade jag kontakt med fisk redan efter några kast. Jag hade som förväntat också kontakt med ålgräs på typ vart tredje kast men jag fortsatte ändå att idogt fiska av revet och det gav min själ lön för mödan. Det började nämligen med en skapligt stor besa och det slutade med en mindre blank krabat. Däremellan slank det in ett par öringar till varav en härlig blänkare på 2.8 kilo som hade rejält med skånsk krut i sig. Ja jävlar vilken fight den bjöd på. Det var hopp och rusningar om vartannat innan den till slut gav sig och jag kunde håva den. Det kändes hett som sagt, ålgräset till trots. Ja, det är inte ofta men ibland slår förnimmelsen in. Gissa om jag var nöjd..