En underbar dag i solen

Dimman låg tätt över Söderslätt när jag lämnade hemmet tidigt i morse. Det var dessutom knappa 3 grader i luften trots att vi snart befinner oss i maj. Fåglarna verkade dock inte bry sig om varken dimman eller den kylslagna morgonen för jag välkomnades ändå av idel fågelsång, både när jag lämnade hemmet och när jag kom fram till fiskeplatsen. Det rådde i princip stiltje när jag tog de första stegen ut i vattnet och började kasta ut över revet. Förhållandena var väl inte direkt optimala med den stillheten som rådde men vattnet var åtminstone hyfsat klart, inte minst en bit längre ut. 

Jag hade inte tagit många kast förrän den första av flera följare gav sig till känna. Jo då, det fanns en hel del fisk på plats men dem verkade mest vara nyfikna vilket var aningen frustrerande. Efter 6-7 följare hade jag fått nog och bytte därför till en annan genomlöpare i kopparfärg. Nu vet jag inte om det var bytet av genomlöparen, färgen på den eller att solen plötsligen bröt fram som gjorde det men redan på andra kastet efter bytet så högg en rejäl blankbesa. Ja, nåt var det i alla fall för efter den blankbesan så landade jag ytterligare 4 öringar och tappade en. Ibland är det rejält märkligt och märkligt var också att fisken, som på befallning, plötsligt försvann. Inga hugg, pet eller följare. Dem var helt enkelt borta så efter ett tag drog jag vidare.

Att jag drog vidare hade dock ingen betydelse för resten av dagen kan sammanfattas som dött vad avser fisket. Dött trots att vinden tog i och det blev bra rörelse i vattnet. Jo visst, det var ostanvind förvisso men man tycker att nån öring borde ha gett sig till känna. Speciellt när jag dessutom såg årets första stim av tobis stryka förbi vid ett av reven. Nä, det var inte tillstymmelse till öringar i vattnet och då besöktes ändå ett flertal lokaler. Det blev därför istället en hel del snack med både Anders och Urban. Det var ju, trots det tröga eftermiddagsfisket, en alldeles underbar dag i solen och kanske bäst av allt - fortfarande inga näbbisar på sydkusten.

Ett krutpaket innan näbbgäddan gör entré

Idag hände det jag väntat på hela denna säsong, nämligen att ett större krutpaket hade behaget att hugga och bli hängandes i kroken hela vägen in i mål. Dagen började dock med ett tidigt tandläkarbesök som slutade med att jag blev några tusen kronor fattigare. Surt och buttert var det men så är inte en rotfyllning någon billig historia. För att råda bot på butterheten drog jag därför ut till kusten. Vinden skulle under dagen öka rejält men jag hade några timmar till godo innan det skulle ske. 

4.39 kg och 72 cm 

Väl framme vid vattnet såg det riktigt hett ut och hett blev det också ganska så omgående då jag, på kort tid, lyckades landa några mindre blänkare. Det hände inte mycket mer den efterföljande timmen så jag drog vidare till nya vatten och den flytten skulle jag inte få ångra. Det började dock med att jag tappade en större fisk, något som grämde mig under en kortare stund. Japp, snabbt blev jag nämligen varse om att det fanns en del fisk i anslutning till revet och det var dessutom inte några småttingar. Jag fick tätt efter varandra två fiskar strax över måttet men det var hugget strax därefter som snabbt fick mig att glömma den tappade fisken. Yep, det sa plötsligt tvärstopp varpå det var stilla i någon sekund innan helvetet bröt loss. Öringen for nämligen iväg i värsta expressfart och jag förstod med detsamma att jag hade att göra med en större fisk än den jag tappat. Ja, det var verkligen ett raseriutbrott utan dess like. Den hoppade, slog vilt i ytan och drog lina samtidigt som mina ben förvandlades till spagetti. Jag har ingen aning hur lång tid drillningen tog men det kändes som en evighet innan den till slut gav upp och jag kunde, efter flertalet försök, håva den. När jag väl såg fisken i håven försvann all butterhet efter rotfyllningen. Japp, nu kan till och med näbbgäddan göra entré. Eller? Njaa, hur som helst så drog jag hem efter den fisken. Jag var liksom mer än nöjd. Vad annars..

Våren är kommen..

Jo då, våren är nu kommen eller vad sägs om temperaturer på 12-13 grader i luften?. Det märks inte minst i trädgården där gräsmattan börjat växa till sig på höjden och häckens knoppar börjat ge ifrån sig de första ljusgröna små löven. Härligt är det men samtidigt lite stressande för är det något jag avskyr så är det trädgårdsarbete och jag vet att förr eller senare måste lövräfsan, gräsklipparen och häcksaxen fram. Tills dess dock lockar kusten betydligt mer än att stå och kratta förra höstens fallna löv. Dessutom är horngäddan snart här så det gäller att passa på och dra ut på havsöringsäventyr så fort tillfälle ges. Det gjorde jag så idag eftermiddag även om jag var osäker på om jag skulle finna fiskbart vatten efter senaste tidens blåsande. 

Det gjorde jag, fann fiskbart vatten vill säga. Det var dessutom 9 grader i vattnet så nog trodde jag på att jag skulle finna fisken. Det dröjde inte mer än några kast förrän jag hade en följare vilket medförde att förväntningarna steg. Dock gick tiden och när Anders dök upp efter en timmes fiskande så hade jag fortfarande inte haft ett känn. Vi ville dock ge det mer tid då denna lokal genom åren varit oerhörd givande. I år har det av någon anledning inte varit särskilt produktiv vad avser fisk, tyvärr även idag trots en rejäl genomkörare. Kanske har det att göra med höstens stora storm som rejält ändrat bottenförhållandena, kanske inte. Kanske beror det på något annat. Jag vet inte men det känns som att platsen inte längre är vad det varit. Hoppas jag har fel. Blev det någon fisk idag då? Jo då, men dock på en annan plats och i sista timmen. Det blev nämligen till slut ett par mindre blänkare i samband med att solen gick ner. Vackra var dem dessutom i de varma aftons färgerna. Våren är som sagt kommen och jag ser fram emot fler vackra havsöringar i den tilltagande värmen och i skymningsljuset. Bara inte vindarna saboterar det. Jag håller tummarna..