I gamla, klassiska vatten

Regnet smattrade på vindrutan när jag körde längs västkusten. Jag var på väg till fiskevatten jag inte varit på åratal. Fiskevatten som jag brukade hålla till på den tiden jag bodde i Malmö. Ett klassiskt område som gett mig många goda fiskeminnen.
Väl framme hade regnet avtagit avsevärt och när jag började ta mina första kast bröt solen fram och behagade att göra mig och kusten sällskap i dryga halvtimmen innan nya mörkgråa moln tog över igen. Vattnet var klart och det var god rörelse. Rörelse var det också bland alla svanar och änder som höll till i närheten i en för övrigt alldeles folktom kust. Jag rörde mig till en början norrut, mot några små rev jag mindes med välbehag. Det var där jag fick min första öring på kastdobb, alltså den typen som fanns långt innan Bombarda flötet gjorde sitt intåg. Det var på den tiden man fiskade med nylonlina och multiplikatorrulle. Det var tider det.

Nu stod jag där igen, inte med kastdobb eller multiplikatorrulle, utan med en haspelrulle och en OLR kutling i linänden och hoppades på fisk så klart. Dock hände det inte så mycket så efter någon timme begav jag mig på en lång promenad söderut för att prova ett annat område. Hashim anslöt strax därefter och vi fiskade idogt av området, dock utan någon tillstymmelse till fiskaktivitet. Nä, den enda som lyckades fånga fisk var den mink som, alldeles ogenerat och bara några meter ifrån mig, dök upp på en sten och smaskade i sig sitt byte. En invasiv art som inte hör hemma här men som uppenbarligen funnit sig väl till rätta. 
Jag lämnade Hashim lite väl tidigt, solen hade dessutom än en gång gjort sitt intåg, men barnen skulle hämtas på skolan. Kul var det i alla fall, att återigen befinna sig i gamla, klassiska fiskevatten vill säga. Låt det inte dröja lika länge igen..