Grått och trist - en vanlig skånsk vinterdag

Dagen började precis som den gjort de senaste dagarna, grått och trist men dock med den skillnaden att vinden äntligen sjunkit under de 10 m/s till mer beskedliga 7-8 m/s. Jag skulle nästan kunna sträcka mig till att säga att det rådde hyfsade förhållanden och det började också lovande när det redan efter några kast högg en liten rackare som ville vara mer i luften än i vattnet.

Efter ett snabbt mobilfoto fick den återvända till tångruskorna och därmed möjligheten att äta upp sig på tångloppor, pungräkor samt annat smått och gott för att en dag bli en riktig sillätare - och då, då ses vi förhoppningsvis igen.
Nu gällde det dock att kasta ut igen för det kunde vara så att ett stim var inne och jagade. Ivrigt kastade jag ut min OLR gång på gång men efter ett tag började jag inse att det snarare rörde sig om en liten revkung jag fått och inte en jägare tillhörande ett stort jaktlag.

Det var dags att byta plats och en stund senare även genomlöpare, vilket följdes återigen av platsbyte och genomlöpare men inte hjälpte det. Uppenbarligen hade lusten inte infunnit sig hos de blanka jägarna trots milda sydliga vindar, 5-6 plus i vattnet och smaskiga genomlöpare. Det ville bara inte, det var helt enkelt en sån dag då man tror att det skall hända men som slutar i att man står där och undrar varför det inte smäller.

Det är inte första gången det händer och inte heller den sista, ibland är det bara så - man tror men fisken vill något annat. Kanske var fisken trött på vanliga skånska vinterdagar, gråa och trista vill säga..men imorgon kanske...kanske kan den utlovade prognosen om sol väcka jaktinstinkten åter, eller kanske inte - för man vet aldrig med de blanka jägarna och det är väl det som också gör öringfisket så spännande och därmed så lockande...men blir det åtminstone sol imorgon så blir det i alla fall inte en vanlig skånsk vinterdag..och det är inte så lite.